Bruksprovet kommer alltid att diskuteras

Det årliga bruksprovet ser många fram emot, testet som går ut på att hitta de genetiskt mest värdefulla hingstarna för att föra aveln vidare. För många hästägare och ryttare är det en ”once in a lifetime”-händelse – nerverna är ofta på helspänn.

På en avelshingst ställs andra krav än på en sporthäst och under helt avgörande dagar ska den visa sig från sin bästa sida. Få evenemang väcker så mycket engagemang. Hingstarna granskas av uppfödare, publik och domare. Vilka hoppar bäst, rör sig bäst, har bäst exteriör? Åsikterna är väldigt många.

Få evenemang väcker så mycket engagemang.

Det nya systemet med nivån ”Accepterad” bygger på stoägarens egna val utifrån informationen som ges via bruksprovet. En anpassning som redan skett i flera andra förbund. Bruksprovet handlar inte längre om att godkänna eller inte, utan är en varudeklaration som underlag för ditt hingstval. De hingstar som tidigare skulle blivit godkända blir nu premierade, flertalet blir accepterade och några få når inte upp till kraven.

Förändringar väcker alltid åsikter och ett bruksprov utan synpunkter är ”inget bruksprov”. Att göra som vi alltid gjort i en föränderlig värld är knappast långsiktigt framgångsrikt?

Att styra med ”järnhand” över vilka hästar som ska få verka i aveln skulle med stor sannolikhet leda till det största avelsframsteget men det rimmar inte riktigt med ett modernt informationssamhälle.

Fjolårets betäckningssäsong visade att cirka två procent av antalet betäckta ston betäcktes med accepterade hingstar medan betäckningssiffrorna ökade med cirka tolv procent. Enligt min mening visar det att stoägarna gjort kvalitetsmedvetna val genom att använda premierade hingstar.

Oavsett om man håller med oss i avelsvärderingsnämnden eller ej, borde resultat och objektiva beskrivningar från ett bruksprov vara en fördel för stoägarna. De som tidigare registrerat i andra förbund, då fadershingsten inte var godkänd, får också en möjlighet att registrera fölen i SWB.

Dess utformning är levande och behöver löpande ses över och anpassas.

Utformningen av bruksprovet kommer alltid diskuteras och det är absolut inget som är unikt för Sverige, tvärt om. Dess utformning är levande och behöver löpande ses över och anpassas. Vad som är bra och dåligt lär vi aldrig helt få konsensus kring. Jag är dock övertygad om att Sveriges stoägare gör kloka hingstval.

Uppfödarna
Jag hissar Sveriges uppfödare som är engagerade och pålästa.

Ökade kostnader
Jag dissar de kostnadsökningar som drabbar alla hästägare.

Detta är en krönika – en personligt skriven text. Åsikterna är skribentens egna. Krönikan publicerades första gången i Ridsport nummer 5/2022.