Jag måste börja med att jag är vuxen. Känner människor inom både trav och ridsport, både de som har egna hästföretag och de som är anställda i hästföretag (både vitt och svart). Jag vet av egen erfarenhet att hästjobb är slitigt och inget man väljer för den höga lönen skull.
Artiklarna i sig var bra och gav en ganska bra inblick i hur det ser ut på arbetsmarknaden och vad som kanske behöver ändras.
Det jag funderar över är Elisabet Hoffs egna kommentarer till sina artiklar. Hur ska man tolka dessa? Att det är okej att slita hund i ett eller flera år med svart lön, utan försäkringsskydd och ingen reglerad arbetstid? För ungdomar nu för tiden är ju så curlade och vet inte vad det betyder att yrkesarbeta… För ”alla erfarenheter är nyttiga, även de dåliga”!
Är det inte bra att dagens ungdomar faktiskt tänker till och inte tar svartjobb i första hand?
När det gäller just hästjobb så tycker jag att alla företagare är det största problemet. De utnyttjar ungdomar som jobbar svart för, faktiskt, sin egen vinnings skull. Utan denna arbetskraft skulle inte dessa företag (oftast enmansföretag som inte är registrerade som arbetsgivare) kunna existera?
Jag tycker Tidningen Ridsport kan gå ut och göra anonyma intervjuer, hur många företagare har svart arbetskraft och hur många tränare som tar emot svarta pengar.
Så arbetar Ridsport
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.
Följ Ridsport på