”En konstruktiv diskussion om hästvälfärd kräver samsyn kring begreppen”

Om vi ska säkerställa hästnäringens framtid och våra hästars välfärd behöver vi en gemensam förståelse av grundläggande begrepp som hästvälfärd, djurskydd och djurrätt. Utan samsyn blir det svårt att skapa en meningsfull dialog och komma framåt i arbetet. Här har våra centrala organisationer ett stort ansvar.

Hästar spelar en avgörande roll för Sveriges landsbygd och samhällsekonomin, och är en viktig del av många människors liv. Förutom att bidra till fysisk och psykisk hälsa, representerar de en tradition vi är stolta över. Men för att hästnäringen ska utvecklas och behålla samhällets förtroende – vår sociala licens – behöver hästens välfärd alltid stå i centrum.

En viktig del i detta arbete är att vi är överens om de centrala begrepp som rör hästarnas välmående. Idag blandas de ofta ihop, vilket leder till missförstånd och försvårar konstruktiva samtal. Samtalet måste också vila på forskning och beprövad erfarenhet, med insikter om allt från hästars biologiska behov och beteende till foder och utrustning. Begreppen djurrätt, djurskydd och djurvälfärd spelar här en nyckelroll – men de betyder inte samma sak.

Låt oss reda ut dessa begrepp och deras betydelse för att skapa samsyn och tydlighet:

Djurrätt

Djurrätt bygger på idén att djur har rätt att leva fritt utan mänsklig exploatering. Det väcker frågor om det är etiskt försvarbart att använda hästar för sport, arbete eller nöje. Synen på djurrätt har fått större betydelse i samhällsdebatten, med ökat fokus på etiska överväganden och minskad acceptans för exploatering av djur, exempelvis i cirkusmiljöer.

För dem som accepterar att vi kan hålla djur följer ett stort ansvar att säkerställa att de lever ett liv värt att leva. Då blir begreppen djurvälfärd och djurskydd centrala.

Djurskydd och djurplågeri

Djurskydd handlar om att skydda djur från lidande och regleras i lag. I Sverige har vi en stark djurskyddslagstiftning som omfattar exempelvis stallmiljö, transporter och utrustning. Ett exempel är att utrustning ska vara väl anpassad till hästen och användas så att den inte orsakar skador eller lidande.

Djurskyddslagen är minimikrav, medan djurplågeri regleras i brottsbalken och kräver uppsåt eller grov oaktsamhet för att vara ett brott.

Men att följa djurskyddslagen betyder inte att hästen har god välfärd. För att uppnå verklig välfärd krävs en högre standard som fokuserar på hästens positiva upplevelser.

Djurvälfärd – hästens upplevelse och reaktioner

Djurvälfärd handlar om att skydda djur mot lidande och säkerställa att de har positiva erfarenheter. De fem domänerna som används för att bedöma djurvälfärd är:

• Nutrition: Tillgång till rätt foder och vatten.
• Fysisk miljö: Tillgång till en trygg och stimulerande miljö.
• Fysisk hälsa: Frånvaro av sjukdomar och skador.
• Beteendeinteraktioner: Möjlighet att röra sig fritt, ha social kontakt med andra hästar och utföra naturliga beteenden.
• Mental upplevelse: Fokus på att skapa ett liv som är värt att leva.

För att säkerställa hästvälfärd krävs omfattande kunskap, vilket forskningen i dag kan ge oss. Vi har tydliga riktlinjer för foder, grupphållning, inlärning, utrustningens inverkan och hur hästar uttrycker stress och smärta.

Med en gemensam förståelse för dessa begrepp kan vi skapa en diskussion som gynnar både hästarna och näringen. Här har centrala organisationer inom hästnäringen, ett särskilt ansvar. De behöver ta ett större ansvar för att vi använder begreppen konsekvent och sprida kunskap till alla nivåer inom hästvärlden.

På så vis kan vi undvika missförstånd och arbeta för hästarnas bästa. Samtidigt stärker vi hästnäringens trovärdighet och sociala licens, vilket är avgörande för att kunna fortsätta utöva och utveckla vår älskade sport.

/Emma Rost, pr-konsult på Westander, Camilla Välimaa och Jenny Blomberg, Hållbar häst