Viktoria Östlund: Vi behöver en mer nyanserad diskussion om ViLA för häst

Debatten om villkorad läkemedelsanvändning (ViLA) för häst har blivit allt mer polariserad, vilket är olyckligt.

Vi har en svår situation när det gäller tillgång till veterinärvård i Sverige och nu behöver vi kroka arm för att hitta vägar framåt, tillsammans. Vi vill vara tydliga med att ViLA inte är ett system för alla utan enbart för professionella aktörer inom hästnäringen.

Frågan om ViLA för häst handlar inte om ett enkelt ja eller nej, utan hur vi utvecklar ett mer ändamålsenligt och modernt djurhälso- och smittskyddsarbete för häst.

Peter Kallings beskriver ViLA som att hästägare skulle kunna behandla sina djur utan veterinärens kontroll. Det är en felaktig utgångspunkt i hur ViLA fungerar. Frågan handlar inte om att ersätta veterinären, utan om att skapa bättre förutsättningar för ett mer strukturerat och förebyggande arbete där veterinärens kompetens fortsatt är central.

Ett återkommande argument är att häst inte kan jämföras med andra djurslag. Att hänvisa till att hästföretagare är mindre insatta och har lägre kompetens än andra djurhållare och generellt utgå från att dessa företagare inte skulle kunna ta ansvar på ett likvärdigt sätt, är vare sig rimligt eller rättvisande. I hästnäringen finns stora, professionella verksamheter med omfattande djurhållning och hög kompetens. Det är just i dessa verksamheter som ett strukturerat system, med tydliga krav och uppföljning, kan göra störst nytta.

Farhågor kring djurvälfärd och antibiotikaanvändning ska tas på allvar. Men att dra slutsatsen att ViLA i sig innebär ökade risker är att förenkla en mer komplex fråga. Diskussionen behöver därför flyttas från ett principiellt för eller emot till hur ett system kan utformas så att det fungerar säkert och effektivt.

Djurvälfärd och ansvarsfull läkemedelsanvändning är inte förhandlingsbara. Veterinärens roll ska vara central och ett eventuellt system måste vara strikt kravställt och kvalitetssäkrat. Det ska rikta sig till hästföretagare med dokumenterad kompetens inte till hobbyverksamheter. Samtidigt måste professionella aktörer ges utrymme att använda sin kunskap.

Att stänga dörren till utveckling löser inga problem. Att utforma rätt verktyg gör det.

Viktoria Östlund
Ledamot i LRFs förbundsstyrelse och ordförande i LRF Häst