En miljon för att motverka sexuella trakasserier

− Om det kommer en flock skenande hästar med barn på ryggen räcker det inte med att trösta barnen. Du måste också ta reda på var de skenande hästarna kommer från.
Så förklarar Catrine Andersson, projektledare för Trygga ledare, vikten av att gå till botten med kränkningar och trakasserier.

− Vi måste hitta roten till problemet. Barn och unga som utsätts för kränkningar eller mobbning riskerar att sluta med sporten, och om vi inte hittar orsakerna kommer nya barn och unga att råka ut för samma sak.

Sedan 2019 har Svenska Ridsportförbundet fått stöd av Stenbecks stiftelse för sitt arbete Trygga ledare, och nu är finansieringen klar för ännu ett år.
− Det är fantastiskt roligt att få det här beskedet. Jag blev verkligen rörd, säger Catrine Andersson.

Stallet som riskfylld plats

Nästa års satsning har särskilt fokus på att förebygga sexuella trakasserier, ett ämne som har satt ridsporten i blixtbelysning de senaste åren. I dagarna har Nattryttarna premiär, en dramadokumentär som bygger på händelserna på en hästgård i Stockholmstrakten.

Enligt Sophie Jahn som varit med och skapat serien kan stall vara en särskilt utsatt miljö för sexuella trakasserier, och Catrine Andersson håller till viss del med.
− Alla miljöer har sina utmaningar, och det ser självklart väldigt olika ut i olika stall. Vår uppgift som ledare är att agera när det händer, men också stoppa det innan det händer.

− I utvärderingen efter 2021 års arbete såg vi att detta ämne stack ut, och att många unga ledare önskade mer kunskap kring hur de ska hantera sexuella trakasserier.

Att vara lyhörd som ledare och skapa en omgivning där barn och unga känner sig trygga är några nyckelbegrepp. Under de första åren med trygghetsprojektet har ett utbildningsmaterial tagits fram som nu används inom Svenska Ridsportförbundets olika utbildningar.

Vuxna väljer att ducka för frågorna

Men arbetet måste involvera fler än dem som är utbildade ledare och tränare, säger Catrine.
I utvärderingen efter de tre första åren med projektet kommer det fram att många unga ledare upplever att vuxna ofta väljer att ducka och lämna över till de yngre att ta ansvar både för det akuta och det förebyggande arbetet.
− Det är alltid de vuxnas ansvar att barn och unga ska känna sig trygga, säger Catrine som rekommenderar föreningar att arrangera kunskapskvällar om trygghetsarbete.

Hittills har trygghetsarbetet skett i projektform och finansierats genom bidrag.
− Men det har varit en målsättning sedan vi startade att arbetet ska bli integrerat i den ordinarie verksamheten, så att det kan leva vidare, säger Catrine Andersson.