Forskaren: ”Tydligt att dressyrhästar är mer drabbade av hälta”

Vid SLU genomförs årligen en rad intressanta forskningsprojekt. Ett av dem som nyligen har presenterats är agronom Sandra Bonows studie om hälta hos SWB-hästar. Med tillgång till försäkringsbolaget Agrias skadedatabas har hon undersökt 900 ortopediska diagnoser för över 15 000 svenskfödda hästar i åldrarna fyra till 14 år.

Hur lades studien upp?

– Jag fick hjälp av veterinär Elin Hernlund att dela in de över 900 diagnoserna kring hälta i åtta grupper. Det var förekomst i extremiteterna eller i det axiala skelettet (halskotpelare och rygg), men också osteochondros, neurologiska sjukdomar och utvecklingsrelaterade problem hos föl, fång och infektiösa sjukdomar. Allt som kan ge diagnosen hälta.

– Sedan hade vi data för 15  619 hästar födda mellan 2010 och 2020. De klassificerades som dressyr- eller hopphästar ut-ifrån sin härstamning. Vi hade även annan data som kan påverka den ortopediska hälsan: kön och deltagande i unghästtest eller unghästtävlingar. 

– Bland dressyrhästarna hade 51 procent ett ärende kopplat till ortopedisk diagnos, hos hopphästarna var siffran 44 procent. Flest hästar återfanns i diagnosgruppen som omfattar ortopediska diagnoser kopplade till extremiteterna och som inte var akut trauma, till exempel kotledsinflammation och skador i senor och ligament.

Var det något i resultatet som förvånade dig?

– Ja, att det är så tydligt att dressyrhästar är mer drabbade av hälta än hopphästar. Det var tydligt signifikant skillnad både för diagnoser kopplat till extremiteterna och i det axiala skelettet.

– Vi jämförde även tre årskullar födda 2010, 2015 och 2020. Då framkom att de senare årgångarna har drabbats av ortopediska diagnoser tidigare i livet.

– Orsaken till det kan man bara spekulera i, några tänkbara orsaker kan vara att vi har fått bättre diagnostiska metoder eller att hästägare är mer benägna att söka veterinärvård i dag jämfört med tidigare.

Hingstar och valacker är mer drabbade än ston, hur kommer det sig?

– Detta har framkommit även i tidigare studier. Man kan tänka sig att stona tack vare sitt avelsvärde kanske sätts i avel tidigt i livet eller att stoet tävlar färre år innan hon går till avel. Valacker har inte avelsvärde utan fortsätter sitt ”arbetsliv”.

Hästar som visats på unghästbedömning var mer skadedrabbade, hur kan det förklaras?

– Nu är ju detta en deskriptiv studie som visar läget utifrån försäkringsdata, utan att förklara orsaker eller värdera något. Men man kan tänka sig att efter att hästen passerat tre års ålder, kanske ägaren vill mer med den, så att hästen kommer ut på olika aktiviteter. Då ökar även risken för att den ska bli skadad, i och med att det händer mycket mer i hästens liv.

Vad fick dig att undersöka just detta?

– Hästbranschen efterfrågar beskrivning av fakta kring hälta, och jag har gjort detta som en del av mitt doktorandprojekt. Hälta är fortfarande det mest
rapporterade hälsoproblemet hos svenska varmblod, SWB.

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 15/2025.