Forskningsnyheter: Gensax öppnar för skräddarsydd avel

Årets Nobelpris i kemi gick till upptäckarna av den så kallade gensaxen, CRISPR-Cas9 (Clustered Regularly Interspaced Short Palindromic Repeats), som innebär revolutionerande möjligheter att med stor precision klippa och klistra i arvsmassan.

Tekniken har hittills använts till att framställa motståndskraftiga grödor och för att få fram nya behandlingar mot svåra genetiska sjukdomar. Inom djuraveln har forskarna dock andra mål.

Nyligen presenterade argentinska forskare det som tros vara världens första genetiskt modifierade hästembryo. Med hjälp av gensaxen kunde de i ett klonat embryo klippa bort den del av DNA-sekvensen som styr proteinet myostatin (MSTN) som hämmar muskeltillväxten. En låg andel av detta protein ger hästar som är snabba på kort distans. Genklippet kan alltså specialdesigna embryot att utvecklas i en särskild prestationsinriktning. Samma teknik kan användas för att tillföra en önskad gen. Forskare i USA har infogat en gen i genomet på ett tjurkalvs-embryo som initierar manlig utveckling. Därmed förväntas tjuren lämna fler tjurkalvar. Detta skulle också kunna göras på hästembryon, om avelsmålet är att få fram många hingstar eller hästar med mer hingstkaraktär.

Källa: Generation of myostatin edited horse embryos using CRISPR/Cas9 technology and somatic cell nuclear transfer. Moro L N et al, Scientific Reports volume 10, 2020.

Nytt sätt att ge hästar lugnande medel prövas

I USA har professor Reza Seddighi med kollegor undersökt möjligheten att ge det lugnande medlet detomidin på annat sätt än genom injektion eller gel under tungan.

Det nya sättet är intravaginal införsel av gelen, alltså att stryka den i vaginan på ston. Det gav en längre och djupare effekt än injektion av preparatet.

Metoden är förstås begränsad till enbart ston och det finns andra faktorer som måste undersökas närmare, till exempel om det påverkar stoets brunstcykel eller ej, innan den kan användas i praktiken.

Källa: Evaluation of the sedative effects and pharma-cokinetics of detomidine gel administered intravaginally to horses. Seddighi R  et al, Vet Anaesth Analg. 2019.

Ny app för smärtkoll

Veterinärhögskolan i Utrecht i Nederländerna står bakom en ny app där hästägaren kan kontrollera om hästens beteende visar att den har ont.

Appen heter Equine pain and welfare app, EPWA, och guidar användaren genom en två minuter lång kontroll av ansiktsuttryck eller en fem-minuterskoll av hästens kroppsspråk.

Vana ryttare har god koll på musklerna

I Slovenien har en studie av skillnaden mellan muskelaktivitet hos nybörjare och vana ryttare genomförts. Nybörjarna hade en nästan kaotisk muskelaktivitet, medan erfarna ryttare hade imponerande kontroll av bålen. De senare kunde både använda sina coremuskler och koordinera sina muskler bättre.

Källa: Muscle modes of the equestrian rider at walk, rising trot and canter.  Elmeua González M, Šarabon N (2020) PLoS ONE 15(8).

Studie av frånskjutsasymmetri

l Objektiv mätning vid SLU har tidigare visat att en stor andel hästar som ansetts ohalta och välfungerande av sina ägare, har uppvisat lika stora asymmetrier som hästar som utreds för hälta. Mest frekvent har frånskjutsasymmetri från ett bakben varit.

I ett examensarbete har förekomsten av denna asymmetri undersökts hos 108 hästar som tävlade svår klass i hoppning eller dressyr samt unghästar med dressyr- respektive hoppstam. 37 procent av dem uppvisade frånskjutsasymmetri i ett bakben, utan säkerställd skillnad mellan hästgrupperna. Den enda säkra skillnaden var att frånskjutsasymmetrin i ett bakben på rakt spår minskade när detta ben blev innerben vid longering.

Källa: Prevalens av frånskjuts-asymmetri hos unghästar samt hästar som tävlar svår klass i hoppning och dressyr. J Söderström, examens-arbete SLU 2020.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 18/2020.