Forskningsnyheter: Insulintest bästa riskmätaren

I en omfattande engelsk studie med 374 ponnyer mellan fem och 32 års ålder undersöktes olika metoder att identifiera risken för fång. Ponnyerna undersöktes varje halvår, på våren och hösten, mellan åren 2015 och 2019. Totalt innebar detta 891 ponnyår.

Varje gång gjordes en vanlig veterinärundersökning inklusive hovavvikelser och togs blodprov där en rad parametrar undersöktes. Dessutom genomgick ponnyerna ett test av insulinhalten, som uppmättes genom blodprov som togs 30 och 60 minuter efter att ponnyn fått glukossirap. På en häst med onormal insulinreglering produceras för mycket insulin efter glukosintag, det kvarstår länge i kroppen och blir giftigt. Det är därigenom fång uppstår.

Insulintestet visade sig vara den bästa metoden för att upptäcka vilka ponnyer som var i riskzonen för att utveckla fång; det räckte med detta prov för att kunna dela in ponnyerna i låg-, medium- respektive högriskgrupp. Av de undersökta ponnyerna hamnade 70 procent i lågriskgruppen, 20 procent i medium och tio procent i högriskgruppen. 43 ponnyer fick fång under studiens gång.

I framtiden kan blodprov visa fång

Ofta har sjukdomen fång hunnit bli allvarlig innan den upptäcks. Amerikanska forskare har undersökt om samma biomarkörer som ökar vid människors traumatiska hjärnskador även skulle kunna påvisa utvecklingen av fång.  Det är förändringar i genuttrycket i den skadade vävnaden som kan mätas. Försöken är hittills lovande, men testet är ännu inte helt klart.

Smart foderplacering

Genom att planera lösdriften annorlunda, fick man de två hästarna i den att röra sig i snitt 1,7 km längre per dag än tidigare. Detta genom att ordna utfodring vid ligghallen – på motsatt sida från betesdelen.

EMS hos vissa raser

Det är främst lättfödda raser som utvecklar EMS (ekvint metabolt syndrom). Bland de hästraser som verkar ha lättare för att få EMS finns dartmoor, welshponny, shetlandsponny, islandshäst, arabiskt fullblod, tennesse walking horse, morganhäst, pura raza española och paso fino.

Fetma verkar inte vara den direkta orsaken, det är snarare en markör för en underliggande metabolisk rubbning. Vid fel utfodring och bristande motion leder det till övervikt, regional fettansättning och ökad fångrisk.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 9/2022.