Frukt kan ersätta läder

Konstläder av mikrofibrer har funnits länge i hästutrustning. Men de nya läderimitationerna är gjorda av kork, frukter som ananas, banan och äpple samt svampmycel. Slutprodukten används mest till kläder och väskor och bara några få produkter har hittat till hästvärlden än så länge.

Det Nederlandsbaserade Gulltopp Equestrian är ett av de företag som använder nya, högteknologiska material. De har hittills tagit fram en kollektion av ridstövlar och sporremmar.
– Vårt material är gjort av bomull och äppelskal, säger företagets grundare Maria Grönholm. Det gör våra ridstövlar lätta, tvättbara, hållbara och de andas. Detta material ser ut som naturläder och är lätt att rengöra, det krävs bara vatten och en handduk.
– En del av stövlarna har en baksida av återvunnen plast.

Korksadel fick pris

På Spogamässan 2019 fick korksadeln från franska GT Concept pris för bästa innovation. Sadeln är tillverkad i tunt skivad kork, klistrad på bomullsunderlag. Prisjuryn påpekade dock att det återstår att se hur hållbart det är.

Detta är kruxet med de nya materialen. Utöver att råvaran ska vara miljövänlig, får inte processen vara alltför energikrävande och därtill bör slutprodukten hålla länge. Därför ska inte läder från djurhudar avskrivas i ett hållbart miljötänk. Dels kan man välja vegetabiliskt garvat läder som inte belastar miljön på samma sätt som kromgarvning, dels är det alltid bra att köpa produkter som håller lång tid och sköta dessa väl. Sadlar och träns i bra läder-kvalitet kan användas i 30-40 år.

Textilier är ännu större miljöbovar än lädret. Hästtäcken, lindor och ryttares kläder är ofta tillverkade av fleece eller polyester, material som är gjorda av plastfibrer. För att ersätta dessa finns en utveckling mot fibrer som inte är plastbaserade.
– Det finns svensktillverkat pappersfiber som mycket väl skulle lämpa sig för hästtäcken, säger Stig Nilsson, samverkanskoordinator vid Textilhögskolan i Borås.

Ingen ny råvara med recycling

Därtill finns väv som tillkommit från recycling, återbruk av textilier. Dels kan fibrerna rivas upp och vävas om, dels finns system för att blanda olika fibrer och mala ner dem och sedan trycka samman dem till en väv.
– Recycling är bra ur cirkulärt perspektiv, eftersom man inte behöver ta fram ny råvara, men det kräver kemikalier och energi, säger Stig Nilsson.

Återvunnen polyester har börjat användas till regnkläder, fleece och andra mjuka textilier. Då används plastflaskor och utslitna polyesterkläder.

Vilka material som till slut kommer att ersätta de gamla återstår att se, klart är att det pågår massor av forskning och försök runt om i världen med allt som går att göra fibrer av.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 15/2021.