Hingstarna som är på väg uppåt

Vart tar alla unga hingstar vägen som inte blir godkända för avel, eller blir accepterade av nämnden men inte når stjärnstatus med många hundra betäckningar som resultat? De allra flesta har sin framtid inom sporten och kommer i olika grad att återfinnas på tävlingsbanorna. Just därför utgör årets hingstskörd på sitt sätt en representation av vad som kommer att synas på hoppbanorna 2025 samt en spegling av hur Europas kommersiella uppfödare resonerade i sina hingstval för fyra år sedan.

Efter att ha skärskådat listan över årets unga hingstar inom de tyska förbunden,  nederländska KWPN och belgiska BWP, finns det fog för att hävda att hoppbanorna kommer att översvämmas av ättlingar till BWP:s store son, döpt till Windows van het Costersveld men numera legendarisk under namnet Cornet Obolensky. Den stora mängden ättlingar kommer att pressa priserna och sålla hårt. Kanske finns det en arvtagare bland de många sönerna som visas upp vid årets premieringar.

Cornet Obolensky (f -99 e Clinton Heartbreaker) är uppfödd av Thierry Degraeve och skapades i en tidsera där hoppuppfödarna resonerade annorlunda. Han kommer ur en av sin far Clintons tidiga årgångar, han är Rabanna van Costersvelds första föl och hon kommer från en av Heartbreakers första årgångar.

När han själv premierades i Westfalen och gjorde flerdagarsprov med suveränt resultat, ledde det till stor användning. Från denna förstå årgång kommer hingstar som fortfarande verkar i aveln och framför allt tävlar, såsom Cornado I, Cornet’s Stern och på sin tid Corlensky G i SWB. Från de här tidiga åren kommer också hans populäraste son Comme Il Faut, född 2005, med världens mest berömda moder, Ratina Z (medaljör i OS, VM och EM). Fortfarande aktiva är Cornet’s Prinz och Coronas.

Åren 2007 till 2011 föddes det väldigt få avkommor till Cornet Obolensky, men 2015 började boomen efter att de första stora årgångarna gjort succé i internationell tävling.

Lite mer än en tredjedel av uppfödarna lutar sig mot det beprövade, såsom Casall, Cornet Obolensky, Kannan, Diamant de Semilly och hingstar födda på 1900-talet. I viss mån även Heartbreaker-arvtagaren Toulon, född 1996, och jämngamla Tan-gelo (e Narcos II) och Thunder (e Argentinus), båda från stuteri Zuuthoeve.

Det är mer signifikant vad som i stor utsträckning saknas och det är Baloubet du Rouet, där endast ett fåtal söner finns representerade som fäder till årets unga hingstar. Även de rena Cassini-ättlingarna lyser med sin frånvaro, de finns men är få. I dag är det snarare Cardento och framför allt hans söner som för Capitol I-linjen vidare.

Stakkato steg nyligen till toppen av det svenska indexet. Han finns inte alls representerad som fader bland unghingstarna i dessa förbund, endast som farfar till färre än tio hingstar och som morfar till ungefär lika många.

Hingsten som diskuterats mycket under 2017 i kraft av avkommornas framgångar är Kashmir van Schuttershof (sBs f -94 e Nabab de Rêve-Tenor Mancais-Furioso II). Han saknas helt med egna avkommor och som farfar finns han representerad med I Am Moerhoeves Star, född -08 med Baloubet på mödernet. Det har blivit färre än 50 föl efter Kashmir de senaste fem åren och mycket talar för att tåget gått, trots avkommornas tävlingsframgångar. Det finns 40 söner som passerat nålsögat, två tredjedelar av dem tävlar internationellt, bland dem finns gener att ta vara på i stället.

BWP:s utropstecken är den klonade hingsten Gemini CL xx. Han är avelsversionen av den tävlande hingsten Gem Twist xx, född 1979. I BWP har hela sex avkommor tagit sig vidare till premieringen och det finns nu fyra årgångar med ättlingar, de äldsta födda 2013. I fjol godkändes tre söner och de kommer att visa upp sig i tävling i mars.

På sitt sätt är detta ett slags baklänges-avel, att ta en individ som var framgångsrik på 80-talet och applicera den på dagens rätt radikalt annorlunda hoppsport. Om hajpen håller i sig får till viss del sitt avgörande när de nu uttagna visar upp sig under ryttare och årgångarna 2013-14 kommer ut på tävlingsbanan. En otrolig fördel för Gemini-ättlingarna är den stora dosen förädlande blod de får med sig och, om förväntan slår väl ut, beprövad hoppteknik och förmåga.

Det är en tydlig linje genom alla förbund att hopphästuppfödare är mindre villiga än sina dressyrintresserade kollegor att välja en ung hingst – även när de har beprövade, välmeriterade ston att tillgå. I den stora grupp hingstar som analyserats är det endast 70 som kommer ur en hingsts första eller andra årgång – det innebär färre än 17 procent. Det är då de stora chanstagningarna kan ge utdelning – om hingstens stam är präglad av prestation är det mindre riskabelt. De KWPN-anslutna uppfödarna är mest progressiva och låter nästan en fjärdedel av stona gå till unga oprövade hingstar.

Till BWP:s premiering kommer avkommor till 13 fäder som visar sin första årgång, i KWPN 14 olika, medan det i Holstein bara fanns fem unga fäder representerade. I de tyska förbunden är det Casall-söner och sonsöner som på bred front går framåt och i viss mån även Diarado-ättlingar.

Genomgående för de yngre hingstar som använts är att de har en prestationstyngd stam, så även för de unga hingstar som nu visats. Detta är mycket tydligt i BWP och KWPN, där det hör till undantagen att mödernet saknar tävlingsmeriter.

Denna text publicerades första gången den 25 januari, i Ridsports pappersutgåva nummer 2-2018.