Huvudlag testas i ny forskning 

Ridhuset på Segersta Equestrian är fullt av tekniska prylar. Här finns två kameror, ett gäng datorer och så det mest centrala; tyglar som med hjälp av vajrar och sensorer kan mäta det tryck hästen upplever när ryttaren tar i tygeln. 

Etologen Elke Hartmann har slagit sig ihop med veterinären och professorn
Agneta Egenvall, plus doktorn i pedagogik Susanne Lundesjö Kvart som är med i forskarteamet. Tillsammans ska de mäta tygeltryck när träns, kandar och sidepull används. Hur påverkas hästens beteende och rörelsemönster? Hur känns det för ryttaren? Hur tänker ryttarna kring val av huvudlag?

I somras annonserade forskarna efter dressyrryttare på minst Medelsvår A-nivå. En av dem som nappat är Mads Hendeliowitz, som driver Segersta Equestrian. 

– Vi kan inte ducka för hästvälfärdsfrågan och vi behöver kunskap och vetenskap att luta oss emot för att kunna försvara vår sport. Vi säger att våra hästar inte far illa, men hur vet vi det? Det är vår plikt att ställa upp, säger Mads Hendeliowitz. 

Huvudlagen lottas

Han leder in hästen Autograf Q (SWB hingst f-10 e Ampère-Jazz, uppf Nils-Gunnar Hansson, äg Segersta Equestrian och Askö Stuteri) medan forskarna lottar vilket huvudlag som ska testas först. 

– Så att det blir helt slumpmässigt, man kan annars tänka sig att kandar före träns skulle ge en viss effekt, eller sidepull före träns, förklarar Agneta Egenvall. 

Den här lottningen gör att Autograf Q får börja med kandar. 

På tyglarna som används sitter en sensor som skickar signaler till en liten apparat som sätts fast framför sadeln. Tygeldata och data från sensorer på hästens överlinje och ben skickas till datorn i ridhuset. 

Dessutom filmas hästen under hela ritten, för att noggrant kunna analysera hästens beteende och exakt se vilket tygeltryck som uppstår vid vilken rörelse. 

– Nu gör vi synken, säger Agneta Egenvall. 

Susanne Lundesjö Kvart drar i tygeln (jodå, hon håller emot framme vid bettet så att inte hästen ska dras i munnen) och säger ett-två-tre-fyra-fem. Sedan är det dags att rida.

Ekipaget gör ett förutbestämt kort dressyrprogram med skolor, byten och övergångar. Därefter ber forskarna ryttaren att köra lite ”freestyle”, lite svårare rörelser, och ekipaget gör bland annat piruetter, passage och piaff, allt för att se om högre samlingsgrad påverkar trycket i tyglarna. 

Premiär för sidepull

Dags för sidepull – för första gången på den här hästen. 

– Jag brukar rida på ett bettlöst Dyonträns, men det här blir spännande, säger Mads Hendeliowitz. 

Efter ritten säger han att hästen blev lite spänd och osäker i kommunikationen. 

– Han låg jämnt i handen men det var svårt att rama in sidorna mellan hand och skänkel. Och det känns fortfarande säkrare med ett bett.

Resultatet dröjer

När även tränset testats är man ju bra nyfiken; hur skilde sig trycket åt? Men tyvärr tar det lång tid att genomföra en fördjupande analys av siffrorna. 

–Målet är att kunna se hur olika variabler hänger ihop, till exempel sambandet mellan tygeltryck och beteende, berättar Elke Hartmann. 

– Vi siktar på att samla in data från 15 ekipage.

Tidigare har ridskolehästar och ridskoleryttare studerats, men nu vill man alltså gå till mer avancerade ekipage. 

– Skriv att vi behöver fler deltagare, ju fler desto bättre ur forskningssynpunkt! 

Enkät och intervju

Inför ridpassen fyller ryttaren i en självskattning och efteråt en kort enkät om upplevelsen. 

– Kort efter testdagen görs även en intervju för att samla in djupare tankar om ridning med bett och bettlöst, berättar Susanne Lundesjö Kvart.

Engagerande ämne

I ridhuset på Segersta märks det att ämnet tygeltryck engagerar. Studiedeltagarna och forskarna diskuterar efter ritterna och tittar på siffror över tygeltrycket. 

– Samband mellan tygeltryck, utrustning och munskador i bettområdet finns. Däremot är det oklart när munskadorna uppstår och vilka typer av belastning som är mest skadliga – långvarigt tryck eller korta, maximala trycktoppar,  säger Elke Hartmann.  

– Enstaka kortvariga höga tygeltryck, som kan förekomma om hästen skyggar under ridning, tror jag inte är det stora problemet. Tygeln används som en säkerhetsbroms och det är nog svårt att komma ifrån, säger Agneta Egenvall.

Fakta

Så genomförs forskningen

• Hästen rids med sin vanliga sadel och huvudlag, förutom när det gäller sidepull som kan lånas ut. 
• Tyglarna byts ut mot specialtyglar med tryckmätare. Rörelsesensorer fästs på flera ställen på hästens kropp. 
• Alla ritter filmas för att kunna analysera samspelet häst och ryttare och för att studera hästens beteende och koppla det till tygeltryck och rörelsemönster. 
• Veterinären i teamet gör en munkoll och en rörelsekontroll för hand med Sleip.
• Studien är en del av ett större projekt om hur utrustning påverkar hästvälfärd. En central aspekt är att belysa ryttarnas perspektiv på utrustning och träning. 
• Nästa fas ska undersöka munskador hos tävlingshästar i dressyr och WE.
• Finansieringen kommer från Formas.

Vill du vara med?
Forskarna vill gärna få med fler ekipage i studien. Anmäl intresse till Elke Hartmann:
elke.hartmann@slu.se.

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 16/2025.