Idrotten övervinner allt

Londonborna ville inte ha OS 2012 och flydde staden av rädsla för terrorattacker och trafikkaos. Det blev ett fantastiskt OS. Inför OS 2016 protesterade Rio de Janeiroborna mot korruption och pengasvinn samtidigt som zikamyggan spred sitt virus. Men ett OS blev det (så klart) fast med bismak av pansarvagnar och fattiga favelor.

Och nu japanerna. 83 procent lär vara emot Tokyo-OS. Inte svårt att förstå. För mig är valet enkelt. Jag avstod redan i vintras min pressackreditering när SOK frågade.

Som ryttare hade jag haft svårare. OS är den ultimata drömmen. OS-tanken må ha släpats i smutsen flera gånger om, men står fortfarande för något vackert, bortom feta prischeckar. Det är värt att vårdas. Det finns trots allt något stort i att genomföra ett OS. Idrotten övervinner allt, liksom.

Jag avstod redan i vintras min pressackreditering när SOK frågade.

Å andra sidan. Pandemin är klassad som den största humanitära katastrofen sedan andra världskriget… Lättare är att vända blicken hemåt.

Äntligen får alla tävla och kanske får vi se fler vältränade amatörhästar än någonsin ute på banorna. I min närhet finns till exempel hoppryttare som använt uppehållet till att träna dressyr/markarbete i grunden för riktiga dressyrtränare. Resultatet är anmärkningsvärt. Hästar som jobbar bakifrån och fram, har satt muskler som de inte visste fanns och hoppar med en helt nytt tryck och kraft.

På högsta nivå var Peder Fredricson och Henrik von Eckermanns ritter i Saint-Tropez rena njutningen att se. Man bara log. Seger och andraplats efter ridning ur skolboken och i perfekt samspel med två helt olika hästar; den ädla och rangliga Catch Me Not och gummibollen King Edward med topp-cirkusens kortaste framben.

Seger och andraplats efter ridning ur skolboken.

På nationell elitnivå bjöd Norrköping Horse Show på många trevliga intryck. Ett personligt favoritpar är Alice Tapper och Doge Dogelito, som vann en 1,50-hoppning och som känner varandra utan och innan.

Apropå samspel. ATG har gjort en film om Yasin Haj Abdo, 20, flykting från Syrien och blind sedan födseln. Innan han kom till Sverige för sex år sedan hade han aldrig ens klappat en häst. Nu rider han, älskar att hoppa (!), gör alla stallsysslor och pratar flytande svenska. Tack vare ridskolan Tingsryd Rid & Körklubb. Och fjordingen Trolle, en hjältehäst som med nöjd uppsyn tar Yasin över alla hinder.

Här kan du se den filmen:

#vilyftervarandra
Sara Karlsson. Jag lyfter Sara Karlsson, ridlärare i Tingsryd. Gav flyktingen Yasin en chans och blev hans stora förebild i livet.

Inte igen
Nej! Inte ännu en våldtäktsmisstänkt ryttare och tränare.

Detta är en krönika – en personligt skriven text. Åsikterna är skribentens egna. Krönikan publicerades första gången i Ridsport nummer 10/2021.