Irco Marco-ättlingar: ”De håller i många år och kan ridas av vem som helst”

1971 föddes hingsten Irco Marco (KWPN e Irco Polo-Sportman) i Nederländerna hos J M Bijen. Till sin död 2001 verkade han synnerligen framgångsrikt i svensk avel. Men nu är hans blod nästan borta ur svenska härstamningar, något som SWB vill ändra på och därför efterlyser Irco Marco-ättade unghingstar.

Det var paret Lars (bortgången sedan några år) och Ann Gustavii som tog hingsten till Sverige.

Vad har Irco Marco betytt för svensk hoppavel?
– Massor, naturligtvis. Självklart hoppförmågan. Och mentaliteten, han var otroligt generös, han tog dig till hindret, du behövde bara styra så hjälpte han dig.
– Han var dessutom oerhört sund med extremt bra ledgångar och fötter. Han var välbyggd, rätt i kroppen och trots ganska grova ben inte ett dugg tung.
– Han var också föregångare när han visade att hingstar både kunde tävla och verka i aveln.

Vad tror du att hans blod kan tillföra i dag?
– Jag tror fortfarande på sundheten. I dag avlar man fram mycket känsliga hästar som är så rädda om sig att de hoppar ur skinnet och går sönder, och det leder till att vi snart har en slutprodukt. Irco Marco-hästarna är visserligen sena, men låter man dem få tid på sig har man hästar som håller i många, många år och som kan ridas av vem som helst.

Du föder fortfarande upp hemma i Herefordshire i England. Har du hästar med Irco Marco-blod?
– Jag har avelsston med hans blod och jag har strån kvar från Irco Mena och Lars Irco G. Jag har också en 4-årig hingst, Lariico Gii e Lars Irco G-Baloubet du Rouet. Mormor är Mirca, en helsyster till Marcoville och Irco Mena. Jag skulle vilja hitta någonstans att sätta honom där han får chansen att utvecklas och föra blodet vidare.

Hur hittade ni Irco Marco?
– Vi var intresserade av Any Questions, som fanns hos Fergus Graham i England. Any Questions gick ihop med en liten fet 2-åring. Det var Irco Marco. Den holländska uppfödaren var trött på att han jämnt hoppade ut ur hagen och sålde honom till England. Några år senare, sedan Ulrika Hedin (som också var intresserad) hoppat av, köpte vi honom och han kom till Sverige i januari som 5-åring.

Det var inte självklart att få honom godkänd?
– Man tyckte att han var av ”fel typ”, gammaldags och från fel förbund. Jag fick rådet att kastrera honom. Men jag kämpade vidare, överklagade och fick gå högt upp i instanserna. När Paul Weier (schweizisk ryttare och tränare, red:s anm) sedan tävlade honom i Falsterbo fick jag honom godkänd på prestation. Sedan tog det två år innan hans avkommor fick stambokföras.

Efter det var han ändå på väg utomlands?
– Ja, jag ville sälja, men då gick Arne Pettersson in och bildade konsortiet KIM-SHAF som köpte honom till tre fjärdedelar. Jag var kvar med 25 procent några år innan jag sålde min del till konsortiet.

1992, när Irco Marco var 21 år gammal, fick han ELIT. Det måste ha känts bra?
– Det gjorde det verkligen. Då strödde man lovord över honom och hans betydelse för svensk hoppavel. Det vore väldigt roligt om hans blod tas till vara nu. Han kan tillföra mycket.

Fotnot: Främsta skälet till att Irco Marco inte godkändes för avel i Sverige var att ASVH då inte godkände den holländska stamboken. Detta ändrades senare.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 20 2019.