Analys: Underligt att hoppfolket är tveksamt till testridning

I Breeders Trophy-finalerna var det, precis som i fjol, bara hästar registrerade i SWB och anslutna till Breeders Trophy som fick delta. De enda som får vara med trots att de är grundregistrerade i ett annat förbund är hingstar som godkända för avel i SWB.

Några ryttare menade att många väljer att tävla sina unghästar på Elmia några veckor senare i stället. Peter Ljungcrantz.

Ryttarna som deltog i hoppningen var överens om att det var ett väldigt bra arrangemang och upplägget att kombinera unghästtävlingarna med spelbara ATG-klasser för äldre hästar fungerade alldeles utmärkt.

Antalet startande i unghästklasserna i hoppning var betydligt lägre än tidigare år och det fanns flera olika förklaringar till detta. En var att antalet födda hästar i dessa årgångar var färre. Några ryttare menade att många väljer att tävla sina unghästar på Elmia några veckor senare i stället, eftersom de där kan delta med alla sina hästar oavsett om de är SWB-hästar eller inte.

En del ryttare trodde att det låga deltagarantalet berodde på att man inte vill ha bedömning och testridning på unghästarna.

Det kan tyckas underligt att testridning som genomförs av internationella toppryttare står så högt i kurs hos dressyrryttare och uppfödare, medan hoppfolket är mer tveksamt. När Charlotte Dujardin testred de 4-åriga dressyrhästarna var läktarna nästan fulla, medan det var betydligt glesare när Jeroen Dubbeldam testred de 5-åriga hopphästarna.

Som vanligt höll sig Hästak väl framme som uppfödare och hade hästar med i alla klasserna utom i 3-årsklassen. I 4-årsklasssen blev Vega Hästak (e Qupol Hästak–Winningmood van de Arenberg) trea och i 5-årsklassen blev Viking Hästak (e Heartbeat–Camargue) fyra. Ulla Bella Hästak (e Bonaparte Z-Dirco Hästak) blev tvåa i 6-årsklassen men var egentligen delad etta.

Sofia Farman red både Ulla Bella Hästak och segraren Copernicus (e Camaro M-Cortus) felfritt i finalhoppningen på ett alldeles utmärkt sätt. Eftersom de båda var de enda felfria valde Sofia att inte starta Ulla Bella i omhoppningen och hon placerades därför tvåa. Bland 7-åringarna kom Thelma Hästak (e Heartbeat-Comes van de Heffinck) fyra.

Förutom dessa uppfödarframgångar är Hästak alltid duktiga på att visa vad deras godkända avelshingstar går för. Den som lyckades bäst var Casanova Hästak (e Cosmeo-Diamant de Semilly) som deltog i 6-årsklassen. Han var felfri de två första dagarna och hade fyra fel i finalen.

Eva Gudmundsson hade en 3- åring och tre 5-åringar som kvalat till finaltävlingarna. Per Håkansson hade  två uppfödningar med i 5-årsklassen och Casanova (e Pessoa VDL-Cardento) gick till final. Ingrid Ragnarsson hade en 3-åring och en 4-åring med. Peter Nilssons två 4-åringar visades på ett mycket bra sätt av dottern Sara Nilsson och Magic Bubble (e Magic Park-Cuper) slutade sexa i finalen.

Cardento är som alla vet en hingst som passat väldigt bra på det svenska stomaterialet. Tyvärr finns det inte så många avkommor till honom längre och därför gäller det att försöka hitta hans efterträdare. Cardento hade i år en 6-åring och två 7-åringar på Flyinge.

Heartbeat tycks också vara en hingst som ger bra avkommor med de svenska stona. Han hade två 5-åringar, tre 6-åringar och en 7-åring som kvalat till Flyinge – av dessa sex gick fyra till final.

Balou du Rouet hade fyra 4-åringar och tre 5-åringar med. Två 4-åringar gick till final och en av femåringarna vann 5-årsklassen. Det var den godkända hingsten Baloé (e Balou du Rouet-Clearway), ägd och uppfödd av Malin Carlsson, som försvarade sin seger från förra året trots att han har betjänat cirka 150 ston i år.

Conthinder hade tre 3-åringar och en 4-åring med. Magic Park hade med tre 4-åringar varav två gick till final, och dessutom tre 5-åringar. Click and Cash hade en 5-åring och tre 6-åringar varav två gick till final. Diamantino VDL hade hela fem avkommor i 5-årsklassen och två av dem gick till final.

Diarado blev utsedd till framgångsrikaste hingst i Falsterbo och även i Flyinge hade han flera avkommor med. Tre 5-åringar och två 6-åringar deltog, tre gick till final. Hip Hop hade med tre 5-åringar och två 6-åringar varav en gick till final. Bravour hade en 4-åring och tre 5-åringar medan Armani Code fick med tre 4-åringar (en till final) och Canvas Plus tre 5-åringar (en till final).

I 7-årsklassen kom bara nio hästar till start men det var intressant att de flesta var fallna efter hingstar som själva tävlat på högsta nivå.

Bland 6-åringarna tävlade tre godkända avelshingstar i en klass för sig. Ike (e Zavall VDL-Carthino Z, ägd av Eklunda stuteri och Victoria Almgren) var den enda som genomförde alla tre rundorna felfritt.

Utropstecknet

Jeroen Dubbeldam testade 5-åringarna på ett alldeles utmärkt sätt. Han förklarade dessutom pedagogiskt för publiken vad han gjorde och hur han bedömde ridbarhet och hoppförmåga.

Frågetecknet

Konstigt att det inte var fler som tog chansen att uppleva Jeroen Dubbeldams fantastiska testridning. De ryttare som fick äran att låna ut sina sporrar till honom borde rama in dem och sätta upp dem på väggen.

Detta är en analys där skribenten själv står för åsikterna. Texten publicerades första gången i Ridsport nr 19/2019.