Islandshäst är en ponny

Nyligen kom Gudrún Stefánsdóttir med resultatet från sin undersökning av islandsponnier. Undersökningen var gjord i samarbete med SLU. Vad gav den då för ett resultat?
INGET!!! Djurplågeriet fortsätter.

En bit från vänners gård går en ridled för islandsponnier. Där kommer en lång rad av ponnier med stora, kraftiga och långa ryttare. Nu har min vän släppt sin hingst i hagen längs med vägen för att islandsfolket ska välja annan väg. Det blir lite oroligt när hingsten springer längs med så nu undviks ridningen där. Min vän stod inte ut med att se när de red förbi utan gick in och grät många gånger.
Min svägerska är över 1,80 lång och väger en bra bit över 100 kg. Hon rider islandshäst! Påstår att dessa ponnier är skapta för att klara denna otroliga vikt. Var kan man hitta dessa skillnader mellan t ex New Forestponnyn och Islandsponnyn? Finns det skillnad i skelettet eller muskelmassa. NEJ! Det finns bara i vissa människors huvuden.
Mina döttrar tävlar väldigt mycket med sina ponnier. Den ena på elitnivå. De tävlar på ponnier i samma storlek som islandsponnier. Trots att de är korta för sin ålder och smala så får 15-åringen frågor om när hon ska sälja sin ponny. Det blir ett år till. I andra länder tävlar man ponny tills det året man är 16.
I senaste numret av tidningen ”Häst och ryttare” fanns ett bild med tillhörande text på en man som vunnit guld i tölt. Stor, vuxen karl på en liten ponny som går med sänkt rygg och högt huvud. Flera liknande bilder har tidigare dykt upp i ridsporttidningar. Många med mig bläddrar snabbt förbi, vill inte se.
Snart dyker det upp stora tävlingar i Stockholm och sedan i Göteborg. Där är ofta uppträde med islandsponnier i pauser. Det är då jag går och shoppar. Orkar inte se detta.

Undersökningen som gjordes i samarbete med SLU var indelad i flera olika delar.
Den ena var ridmomentet. Resultatet visar att ponnyerna har hög genomsnittlig puls samt arbetar över mjölksyratröskeln jämfört med andra hästar.

Ett annat moment som undersöktes var jämförelsen mellan tölt och trav. Resultatet visar på att tölten är mycket mer arbetskrävande än trav.

Ytterliggare ett undersökt moment är belastningen under gångarten ”flygande pass”. Gångarten testades under ett lopp på 100 m. Det tog hästen mer än 30 minuter att återhämta puls, temp, andning samt mjölksyrakoncentration.Det tar det inte för mig om jag småtjock, medelåldets kvinna skulle springa 100m. HUR KAN DET VARA TILLÅTET ATT FORTSÄTTA DESSA TÄVLINGAR. Dessa framavlade gångarter visar på att man avlat på en defekt och att hästarna inte mår bra av detta.

Tung ryttare är ytterliggare ett undersökt moment. Undersökningen visar klart och tydligt puls och mjölksyra ökade ju mer tyngd man la på hästen.

För er som är intresserade så finns det ett reportage på tidningen ridsports hemsida undet artiklar.

SLU fortsätter sina utbildningar med islandsinriktining. Vetrinärer som är så energiska om andra djur vänder ryggen. De verkar inte vilja ta i detta problem. Hur kan man skicka ut länsvetrinärer på anmälningar utan substans när man låter dessa ponnier år efter år utsättas för detta. Det är väldigt viktigt att man inte har mer än 10 ponnier även om de är otroligt välskötta och vetrinärbesiktade flera gånger i månaden av tävlingsvetrinärer. Men behandlingen av islansponnier blundar man för.Hur kan försäkringsbolag säga att det det är en frisk ponnyras när var fjärde(25%) har spatt i någon form. det uppmärksammas mycket om hundrasen mopsar just nu men när ska ni vetrinärer stå upp för islandshästen?