Nya behandlingsregler kan ge dyrare veterinärbesök

Sedan tidigare måste veterinärer lämna uppgifter om samtliga läkemedels­behandlingar för produktionsdjur som nöt, höns, kalkon och gris. För häst har kravet legat på att rapportera antibiotikabehandling, men vid årsskiftet blir det ändring – nu gäller det alla läkemedel som hästar behandlas med.

För veterinärer innebär det nya kravet mer administrativt arbete, vilket leder till högre kostnader för hästägarna.

Tove Särkinen, som sitter i Sveriges Veterinärförbunds hästsektions ledningsgrupp, säger att beslutet har lett till oro i yrkeskåren – främst från privatpraktiserande veterinärer som jobbar enskilt eller i mindre verksamheter, eller de som inte jobbar heltid som hästveterinärer.

– Det är framför allt de mindre verksamheterna som kommer drabbas. För oss som jobbar på stora djursjukhus kommer det att bli vår arbetsgivares uppgift att sätta upp ett system som fungerar, konstaterar hon.

Flera journalsystem som används på större djursjukhus har redan inbyggda funktioner för rapportering. Dessa system kan dock vara kostsamma och är därför oftast inget som används hos de mindre aktörerna. 

Mer jobb och högre kostnader

Särkinen säger att veterinärförbundet ser flera risker med beslutet.
– Det kommer naturligtvis att bli merarbete under en övergångsperiod, vilket kan leda till ökad debitering till hästägarna. Mer tid för administration ger mindre tid till att behandla och hjälpa djur.

Veterinärerna står redan under hård press, något som lyfts på många håll det senaste året.
– Vi är oroliga för att det här ökar stressen ytterligare på veterinärer. Psykisk ohälsa är redan ett stort problem i vår yrkeskår – nu lägger vi på ytterligare en faktor. Det känns inte bra.

Systemet är ännu inte redo

Jordbruksverket skriver på sin sajt att de i nuläget inte kan ta emot rapporter med fler än 20 behandlingar. Det får också stora konsekvenser, menar Tove Särkinen.
– En veterinär kanske ska vaccinera ett stort antal travhästar på en dag. Det administrativa arbetet kommer ta oerhört lång tid och behöver kanske delas upp på flera dagar.

Ett annat obligatoriskt krav i rapporteringen är att veterinären måste ange anläggningsnummer, men många hästägare känner inte till sitt nummer och det är inte heller helt enkelt för veterinären att ta reda på.

EU-beslut ligger bakom

Särkinen konstaterar att även om veterinärförbundet bevakar frågan, så är det inte mycket de i nuläget kan göra för att påverka. Beslutet att införa rapporteringskravet grundar sig på ett EU-beslut.

Hon lyfter också att det finns fördelar med att få in information om läkemedelsbehandlingar.
– Det är klart att det kan främja ett vetenskapligt perspektiv, att få mer information om hur djur behandlas. Det är ju alltid en fördel. Men vi kan inte säga att den nyttan överstiger arbetsinsatsen, inte som det ser ut idag. Vi är lite oroliga för att det här inte är så väl förberett.

Namninsamling med 2000 underskrifter

I fredags startades namninsamlingen ”Stoppa Jordbruksverkets ökade byråkrati för veterinärer”, som har fått stort genomslag – i skrivande stund har insamlingen över 2100 underskrifter.

Förändringen på hästsidan är ett första steg. Liknande krav väntas införas även för läkemedelsbehandlingar på hundar och katter 2029.

Ridsport har sökt Jordbruksverket för en kommentar, utan framgång.