Oklarheter om processat foder

Definitionen för processad mat är att den är bearbetad på ett sätt som tydligt förändrar den ursprungliga produkten. Det kan bland annat ske genom torkning, pastörisering, rökning och mognadslagring.

Det finns även ultraprocessad mat, som oftast är energitäta, näringsfattiga livsmedel med mycket socker, salt, fett och tillsatser av olika slag. För människor varnas ofta för ultraprocessad mat som chips, glass, läsk och godis.

Men även vegetariska burgare som innehåller sojaprotein och fullkornsbröd är exempel på ultraprocessade matvaror, och dessa anses nyttiga. Så det går inte att dra en tydlig gräns att allt som är ultraprocessat också är onyttigt.

Processade blandningar

När det gäller foder till hästar är det främst pellets och müsliblandningar som är processade. Producenterna utgår från specifika recept av råvaror som havre, korn, vete och majs samt mineraler och vitaminer. Allt mals, ångas och pressas samman till pellets som därefter kyls och torkas. Som bindemedel används ofta rapsolja, linfröolja eller melass. 

I müsli är råvarorna inte söndermalda utan mer eller mindre synliga. De har ångkokats och valsats.

Det kan även ingå olika tillsatser som till exempel är klumpförebyggande, har en konserveringseffekt eller är stabiliserande. Det finns en lista över vilka tillsatser som är godkända inom EU.

Syftet med pellets och müsliblandningar är att skapa ett lätthanterligt och bekvämt fodermedel som ger allt-i-ett. Näringsvärdet är skräddarsytt för olika kategorier hästar och hästägaren slipper ha flera olika foder hemma.

Hästen fråntas möjligheten att välja vilka fodermedel den vill äta, den kan inte sortera dem från varandra.”

Vet man egentligen något om hur processerna påverkar fodret för hästens del?

– Det man kan säga är att hästen fråntas möjligheten att välja vilka fodermedel den vill äta, den kan inte sortera dem från varandra, säger agronom Margareta Bendroth, hästrådgivare på Hushållningssällskapet Sjuhärad. Om det är positivt eller ej är svårt att säga.

– Vi vet att näringsupptaget blir bra, men inte vilka signaler ett upphettat, lättsmält foder skickar till kroppen. Jämför vi med när en häst till exempel får ren obehandlad havre, känner kroppen igen havren på gen-nivå. Precis som vi människor har hästar ätit obehandlat foder under så väldigt många år att mikrobiomet känner igen det. 

Det verkar finns en liten ”tillbaka till havre-rörelse”. Ligger det något i att man ska ge hästen mer ”naturligt” kraftfoder – vad skulle vara vinsterna med det?

– Vissa kategorier hästägare har hållit fast vid att utfodra med havre och inte alls brytt sig om att gå över till några färdiga blandningar i pelletsform, och deras hästar har uppenbarligen trivts bra med det. Rent allmänt får jag fler frågor om havre numera, vilket kanske även beror på kostnaden för havre jämfört med färdigfoder. Många frågar också om i vilken form som havren ska ges – där tycker jag att hel havre är bra, både för att det är ett hållbart foder som inte tappar näring under lagring som den krossade havren gör och för att det är bra för hästens tuggmekanism.

– Det går även bra att stöpa hel havre, vilket kan vara bra för vissa hästar.

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 17/2025.