Gästkrönikören: ”Översyn av kvalregler är på sin plats”

Det är en tung tid. Dagarna handlar om mockning och digitala politiska möten – inte mycket att se fram emot kan tyckas. Jag hänger en del i poddarnas värld och naturligtvis lyckades jag även ta mig till SWB:s Avelspodd till slut. Det avsnitt som jag har lyssnat på är det som reflekterar över dressyr-Breeders och de två gästerna säger sitt utan mothugg.

Med så namnkunniga gäster är det lätt att låta det vara facit. I vanlig ordning framhålls ridbarheten som oerhört viktig och det är det väl ingen som säger emot. Men det stör mig lite när man säger att det är viktigare än flashiga gångarter och följer upp med att det är svårridet. Är inte det lite att nedvärdera våra svenska ryttare?

Naturligtvis är det kanske för svårt för alla om man vill nå högre klasser, men om vi någonsin ska nå den absoluta toppen i dressyren får vi nog inse att vi behöver både och.

Jag har inte alls svårt att föreställa mig honom på OS om fyra år och då har han segerchans.

Om vi lämnar ryttarna för en stund och tar ett hästexempel. Hingsten Revolution var en stor snackis när han dök upp för fyra år sedan, han delade en hel avelskår. Han var för stor, han hade för mycket gång, han hade inget möderne, han skulle aldrig gå att samla – han var underbar och han var i mina ögon helt fantastisk i de flesta hänseenden. Vi som har följt honom vet att han går från klarhet till klarhet i förärvning, utbildning och många av de svåraste sakerna är redan på plats. Jag har inte alls svårt att föreställa mig honom på OS om fyra år och då har han segerchans, till skillnad från de som bara har lätt för samling och i övrigt 7-mässiga gångarter.

Lite detsamma får väl gälla för vårt deltagande på unghäst-VM, som förbundskaptenen klargjorde inte var något genrep för framtiden utan en jakt på medaljer. Då får vi nog skicka dit hästar med gångarter, men jag är helt enig med honom om att de ska ridas av proffs.

De stora startfälten utan kval diskuterades och får jag säga mitt skulle det krävas minst två 7:or på ridprovet för 3-åringar för att få delta i final. Det är bra med många 4-åringar för att kunna ”omplacera” bra hästar inför kommande uttagningar till UVM — så en översyn av kvalreglerna är på sin plats.

Då får vi nog skicka dit hästar med gångarter.

Vad gäller 5- och 6- åringar tycker jag att grundomgången ska vara som nu, men att finalen ska dömas som för 7-åringarna med en teknisk domare och ett team för gångarter.

#vilyftervarandra. Jag vill lyfta Tobias Hansson för att han om och om igen placerar SWB på världskartan.

Tomma läktare. Unghäst-VM utan publik är ingen rolig tillställning.

Detta är en krönika – en personligt skriven text. Åsikterna är skribentens egna. Krönikan publicerades första gången i Ridsport nummer 20/2020.