Ridsport Play: Avgör hullet med händerna

Hästens hull är avgörande för dess välmående; bär den på för många kilo kan det leda till en rad sjukdomar och skador – om den istället är undernärd orkar den inte arbeta och får bristsjukdomar. 

Kännedom om hästens hull är en av förutsättningarna för att ge den rätt foder och grad av motion/arbete. Hur bedöms då hullet på en häst? En vanlig missuppfattning är att det enda som räknas är om revbenen är synliga för blotta ögat eller ej.

Veterinär Anne Haglund, specialist i hästens sjukdomar, Saxtorps Hästklinik, möter många hästägare som inte kan avgöra vilket hull deras häst har.

– Det handlar inte bara om vad man ser, utan det viktigaste är att känna igenom hästen, förklarar hon. Det finns en skala för detta, ett schema att gå efter.

Detta schema omfattar sex delar av hästens kropp, vilka poängsätts mellan 0 och 9. Genomsnittet ger hästens hullpoäng. 

– Fullblod i träning ligger på 4,5 poäng, annars ligger idealet på 5 poäng. Vid 6 poäng eller högre räknas hästen som fet i olika grad.

Den som enbart förlitar sig på vad ögat ser, kan missta sig på flera sätt. Det är lätt att tro att den runda bakdelen visar en välmusklad häst, medan det i själva verket är fettdepåer. Sedan finns den andra varianten, där en häst med vinterpäls och stor mage kan verka välnärd och rund när vi tittar på den från sidan, medan den vid palpation är tunn både över revben och längs ryggraden.

– Det är ett vanligt misstag att man bildar sig en uppfattning om hästens hull bara genom att titta på den, säger Anne. Jag vill uppmana hästägare att regelbundet känna igenom sina hästar för att ha koll.

Här nedan finns en bildserie som visar hur man känner igenom hullet på hästens kropp. Det är sex områden som känns igenom: halsen, manken, runt bogen, revbenen, ryggen och svansroten. Palpationen börjar vid nacken och fortsätter till svansen. 

En film om hur hullbedömningen går till hittar du här.

– Många hästar är i överhull idag, en del är helt enkelt feta. Det innebär ökad påfrestning på hela hästen, vilket på sikt ger kotledsinflammation och gaffelbandsskador. Dessutom ökar fetma kraftigt risken för fång, som är en mycket allvarlig sjukdom med stort lidande för hästen. Där finns också en fara i att vi tror att den kraftiga hästen tål en tung ryttare, det blir alltså ytterligare belastning på dess kropp.

Generellt har hästarna i västvärlden blivit tyngre de senaste decennierna.

På den andra sidan av skalan hittar vi den tunna hästen. Utan koll på hullet kan hästen plötsligt ha fallit ur rejält. Detta gäller oftast för äldre hästar, som av olika anledningar kan få svårt att hålla vikten. Sådana överraskningar kan undvikas genom regelbunden kontroll av hullet/vikten, då är det lättare att se förändringarna i tid. 

Vant oss vid tyngre hästar

Det är bra att känna till hästens vikt, vilket kan ske genom vägning till exempel vid besök på klinik, eller att mäta den med viktmåttband. Det är dock bara händerna som kan avgöra om hästen börjat anlägga fettdepåer på vissa delar av kroppen. Fettdepåer kan vara ett tecken på att hästen har onormal respons på socker och stärkelse i fodret och riskerar att få metaboliska störningar. Dessa depåer kan uppkomma även på hästar som har normalt hull i övrigt.

Generellt har hästarna i västvärlden blivit tyngre de senaste decennierna och våra ögon har vant sig vid detta. Ibland följer detta vilken hästsport som utövas. Till exempel vägde dressyrhästarna på OS 2021 i genomsnitt 630 kg, att jämföra med fälttävlanshästarnas medelvikt på 515 kg.

– Vissa raser har extra lätt för att lägga på hullet, dit räknas islandshästar, de ursprungliga ponnyraserna och de iberiska raserna, berättar Anne Haglund. 

Säsongsvariation

Generellt för hästar som är lättfödda gäller det att inte fodra på dem över vintern utan ha noggrann koll på foderstaten.

Det finns en inbyggd säsongsvariation hos hästar som innebär att de under sommar och höst lägger på sig ett hull som ska vara över vintern. Frilevande hästar är i regel tunna i februari-mars för att sedan äta upp sig igen på vår- och sommarbetet. Om vi serverar hästarna alltför näringsrikt foder över vintern – i förhållande till deras arbetsinsats – kommer de att vara feta när de möter vårens gräs och risken för problem ökar avsevärt.

I bildserien här intill kan vi se några olika kroppsformer på hästar och hur veterinär Anne Haglund palperar igenom dem. Det är sex områden som känns igenom: halsen, manken, runt bogen, revbenen, ryggen och svansroten. Palpationen börjar vid nacken och fortsätter till svansen. 

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 21/2023.