Behrmann: Stor chans till dubbla svenska medaljer i hoppning

Peder Fredricson, Henrik von Eckermann och Malin Baryard Johnsson är världsstjärnor, men även om det inte borde vara möjligt på den här nivån, så är det ändå en av dem som lyser lite extra: Peder Fredricson.

Det märkliga med Peder är att han egentligen inte är någon vinnarskalle. Han har sagt att framgångarna är bonus, belöning för allt hans och hans teams hårda arbete. Men med det facit han kan visa upp de senaste åren har han kunnat räkna in bonusar värdiga vilken storföretags-ledare i världen som helst.

Peder är självklart lagets ankare och han är en given kandidat till en individuell medalj. Inte minst nu, när det sedan länge förlegade avgörandet med hästbyten i finalen är borttaget. Från och med i år är det ett enda ekipages skicklighet som belönas, inte hur andra ryttare rider din häst.

Den största frågan för Peder är vilken häst han ska välja till Tryon. Han har den unika fördelen att kunna välja mellan tre: OS- och EM-hästen H&M All In, H&M Hansson WL eller H&M Christian K.

Det är naturligt för Peder att välja All In, men ”Allan” var ju skadad hela vintern/våren och frågan är om han hinner hitta formen. Hansson WL däremot har radat upp segrar och pallplaceringar i LGCT och andra stora Grand Prixer.

Malin och Henrik har ”bara” var sin häst men båda har hela säsongen fokuserat på VM. H&M Indiana är ingen enkel dam men Malin, med fyra VM i bagaget, har genom tålmodigt och insiktsfullt arbete fått henne precis dit hon ville och det kan bära långt, inte minst för laget. Stoet har enorm kapacitet och precisionskoll på var hon har benen. När hon nu också är kontrollerbar är hon en värdig och värdefull medlem i ett potentiellt medaljlag.

Malin som person är en fantastisk lagspelare, en sammanhållare med en medryckande mamma/humörhöjar-taktik.

Henrik har ridit ett VM tidigare, nämligen det senaste med Gotha och med Ludger Beerbaum i ryggen. Nu gör han sitt första som egen och han har kunnat lägga upp tränings- och tävlingsschemat exakt efter eget huvud och han har, med tålmodiga ägare i bakgrunden, kunnat arbeta med detaljerna. Henrik är fokuserad och målmedveten.

Toveks Mary Lou har varit med en del (bland annat två gånger trea i världscupfinaler) men är faktiskt ganska orutinerad på stora utomhusbanor. Hon har endast gjort en Nations Cup i år (Falsterbo) men med andraplatsen i GP i Dinard visade Henrik att Mary Lou snart är där han vill att hon ska vara, även utomhus.

Det är Peder, Malin och Henrik som ska bära det stora ansvaret i Tryon. Allt bra som fjärderyttaren Fredrik Jönsson gör med Cold Play blir grädden på moset. Den gräddklicken kan bli riktigt stor i lagtävlingen. Fredriks och Cold Plays rundor i Falsterbo GP:n i fjol och årets jämnhet understryker förbundskaptens Ankarcronas uttagning.

Årets första mål för Fredrik var att rida så bra att han fanns med i VM-diskussionerna. Därför startade han tidigt och vann en GP i Vejer de la Frontera. Nästa mål var att ta sig till Tryon…

Fredrik har mästerskapsvana. Dock är det en sak att rida OS och mästerskap i fälttävlan, en helt annan i hoppning och det är Fredrik medveten om. Han har lyssnat och lärt på de femstjärniga meeting han ridit och han kommer att vara ettrigt fokuserad när det drar ihop sig.

Efter lite funderande av förbundskapten Ankarcrona bygger han för framtiden och tog ut Stephanie Holmén med H&M Flip’s Little Sparrow som reserv. Hennes fina insatser i Falsterbo och i Nations Cup på Hickstead var övertygande nog, även om hon är en riktig mästerskapsrookie på seniornivå.

Det ska till en mindre katastrof om inte ett intakt, rutinerat och sammansvetsat svenskt lag OS-kvalar. Och det ska drabbas av väldigt mycket otur om det inte blir dubbla medaljer.

Detta är en analys, en personligt skriven text där skribenten själv står för sina åsikter. Texten var publicerad första gången i Ridsport nummer 16/2018.