Stuterichefen: ”Tendensen går mot sämre fruktsamhet”

Det finns en rad faktorer som har betydelse för dräktigheten. Det vet veterinär Johan Hellander, stuterichef på ett av landets största och mest framgångsrika travstuterier, Menhammar på Ekerö. Han hanterar hundratals avelsston varje år.

– Ett viktigt råd är att inte seminera/betäcka på de allra första brunsterna, som ibland är ofullständiga. Dessutom är det under brunsten som störst genomblödning av livmodern sker och det ger de bästa förutsättningarna för att stoet ska rensa bort vissa problem med infektioner. Ju större problem ett sto har, desto bättre är det med ett antal brunster före seminering.
– Oftast tar det lite tid innan genomsnittsstoet kommer in i sina bästa brunstcykler, vilket är från slutet av april till och med juni.

Väderfaktor diskuteras

Vädrets inverkan på stonas brunst brukar ofta diskuteras, till exempel att förra sommarens höga temperaturer och torka skulle ha medfört sämre dräktighet.

– Jag tycker inte att det stämmer. Årsmässiga fluktuationer är mer av en tillfällighet. Värme har viss betydelse, liksom grönt gräs, men det är ljuset som har störst betydelse och som startar stonas brunster.

På Menhammar Stuteri används ett ljusprogram, vilket innebär att stona utsätts för förlängt dagsljus från mitten av december. Det används i första hand till gallston och de ston som precis har avslutat sin tävlingskarriär.

– Vårt ljusprogram startar vid Lucia och innebär att stona gradvis kommer upp i 16-18 timmars dagsljus. De har ljus under hela natten inne i lösdriften. Men för att kontinuiteten i tillförseln av ljus ska bibehållas, måste vi stänga in dem där tills det har blivit tillräckligt ljust utomhus, innan de går ut.

Fölningar från slutet av januari

– Det innebär en del extra arbete och även att stona måste ha större yta i lösdriften, cirka tio kvadratmeter per sto, för att de inte ska bråka. De behöver också utfodringsplats inne.

– Det passar vår säsongsrytm med fölningar från slutet av januari. Säsongen kan avslutas lite tidigare och fölen är så pass stora när de släpps på bete att de kan tillgodogöra sig gräset under en lång betessäsong. Inom travet kan det ha viss påverkan på unghästtävlandet, när ett föl är fött. Det kan skilja sex månader mellan yngst och äldst vid 2-åringsloppen till exempel. Samma sak vid auktionerna av 1,5-åringarna i september, då ser de tidigt födda mer välväxta ut. På sikt jämnar dock tiden för födelsen ut sig.

Ljushuva för ston

Utöver att förlänga dagen genom att ha tänt i stallet, finns en särskild ljushuva*, som stoet kan ha på sig.

– Vi har några, men huvan är tämligen dyr och vi har haft problem med att den gått sönder. Den ger dock tillräckligt med ljus för att ge effekt.

Inom till exempel fåravel är det vanligt att fertilitet och moderegenskaper rankas högt och det anges för varje ras hur de ligger till angående detta. Här hamnar hästaveln långt efter.

– Det finns inte någon hästras som aktivt arbetar för fruktsamhet. Inom travsporten har ston med tydliga brunster svårare att hävda sig på tävlingsbanan och då tjänar de inte tillräckligt med pengar. Tendensen går allmänt mot sämre fruktsamhet, vilket vi bör uppmärksamma inom all hästavel.
– Tittar man tillbaka i stamböckerna var det inte ovanligt att stona för 25-30 år sedan hade tio eller fler avkommor. De hade fler avkommor än fallet är i dag.

* Fotnot: Equilume är en huva som förser det ena hästögat med en tidsbestämd låg dos av blått ljus, vilket minskar halten av melatonin. Det är det hormon som produceras i mörker och hämmar stoets brunst under vinterhalvåret.

Artikeln publicerades första gången i Ridsports Avelsextra 2019.