Svensk hovslagare prisas i brittiskt system

Hallå där hovslagare Niklas Petterson i Bollnäs, som tillsammans med fyra andra är de första svenskarna att ha fått den finaste utmärkelsen i det engelska utbildningssystemet för hovslagare, och dessutom var bäst av alla på provets praktiska del.

Hur stort är det att bli mästare i det engelska systemet?
− Det är stort. Det klassas som det svåraste provet i världen och vi är 360 hovslagare som har titeln, därav vi fem svenskar som just har fått ta emot utmärkelsen.

Vad har ni lärt er?
− Målet är att vi ska djupgående kunskaper om hovrelaterade sjukdomar och problem för att kunna samarbeta med veterinärer, så vi har läst anatomi, sjukdomslära, fysiologiska strukturer och dess samband, samt väldigt mycket annan teori. Vi har studerat röntgenplåtar, lärt oss bedöma hästar och mycket annat.

Har det varit svårt?
− O ja. Jag har pluggat tre-fyra kvällar i veckan under ett par års tid. I början var det väldigt mycket att greppa, men sedan ser man sambanden, och då klickar det till och bitarna faller på plats. Vi har haft fantastisk hjälp av Jay Towey från England. Han har hållit i vår utbildning, som vi har haft på Ultuna varannan månad.
− Sedan har vi hjälpt och stöttat varandra i vår grupp på ett sätt som är beundransvärt, alla ville allas bästa.

Vad är fördelen med att vara så välutbildad som hovslagare?
− Du blir tryggare i ditt yrke, och förhoppningsvis bättre på att svara på kundens frågor och förklara olika processer. Målet är också att vi som är ACWF ska arbeta för att fler ska vidareutbilda sig. Under ceremonin pratades det mycket om vårt ansvar att föra kunskaperna vidare.

Hur var själva ceremonin i London?
− Den var tre timmar lång och handlade om hästen och vår roll som hovslagare. Två av mina lärlingar, Daniel och Rikard, blev också ACWF, och när de gick upp och fick sina brev blev jag rörd. Det var känslosamt.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 2/2023.