Tänk till när du väljer strö till väderskyddet

Det finns flera saker som påverkar valet av strömedel i väderskyddet. Hur själva byggnaden är utformad, vilken sorts hästar som använder den och om ströbädden sköts maskinellt eller för hand, är några av faktorerna.

Gruppen av hästar som ska utnyttja väderskyddet kan påverka valet av strö, både antalet hästar och deras ålder. Unghästar har i regel större behov av att ligga och vila än vuxna hästar, framför allt under växtperioderna. Samtidigt kommer förmodligen en grupp unghästar att brottas och leka mer i väderskyddet och trampa omkring i ströbädden på ett annat sätt än ett par vuxna hästar som mest står stilla där inne.

Bäst med betonggolv

Rent byggnadsmässigt kan väderskyddet vara anlagt direkt på marken eller ha ett gjutet golv.
– Med tanke på risken för utlakning av näringsämnen är det bättre med ett betonggolv, säger bygg- och arbetsmiljörådgivaren Ida Truedsson, vid Hushållningssällskapet i Skåne.

Med tanke på risken för utlakning av näringsämnen är det bättre med ett betonggolv.

Ida Truedsson

Hon rekommenderar då att gjuta någon form av rundad kant runt vid öppningen så att tvättvatten inte rinner ut.
– Det finns lagstiftning som säger att stall ska kunna rengöras och desinficeras. Vid ett smittutbrott är det dessutom lättare att få bort smittan om det är ett betonggolv med möjlighet att samla upp tvättvattnet. Kanten hindrar även strömedel från att krypa ut från byggnaden.

Stabilt med sockel

Ida Truedsson pekar också på att det är bra att gjuta en sockel runt stallet som binds ihop med betonggolvet.
– Sockeln blir en stabil grund för vidare uppbyggnad med trä- eller stålram och du undviker skaderisken med att en häst fastnar med hoven mellan mark och nederdel av vägg.

Om det inte finns ett gjutet golv, kan det finnas miljöaspekter på strömedlet. Idealet är en dränerande mark, men det kan i sin tur leda till läckage från bädd och vidare ut i vattendrag. En kombination av en bädd med god uppsugningsförmåga och som inte läcker, samt dränerad mark verkar bäst. Det är viktigt att hålla ströbädden torr, både för hästens trivsel och för att undvika näringsläckage.

En djupströbädd är tänkt att ligga hela perioden och mockas maskinellt när hela bädden tas bort.
– En djupströbädd ställer högre krav på ventilation jämfört med en grund ströbädd som gödslas ut dagligen, eftersom den avger mer fukt, säger Ida Truedsson. Detta behöver tas hänsyn till vid beräkning av ventilationen i byggnaden.

Hållfastheten viktig

Det blir även högre krav på byggnadens nederdel vad gäller risken för röta och rost inifrån, så det är extra viktigt med en nedre kant som tål fukten från bädden, som en högre betongsockel.
– Plyfa- eller plastskivor som innervägg ovanpå en lägre betongsockel kan också funka bra, men tänk på att säkerställa hållfastheten för sparkar och fasa av kanten på betongsockeln.

Det blir även högre krav på byggnadens nederdel vad gäller risken för röta och rost inifrån.

Ida Truedsson

Oavsett om det ska vara en djupströbädd eller en grund bädd, finns en rad olika strömedel att välja mellan. Ofta används en kombination av material och valet styrs mycket av vad som går att få tag i lokalt och priset.  Bottenskiktet kan bestå av riven halm, sand, kutterspån, barkflis, torv, gummimatta, hampaströ, linströ eller fuktad spån- eller halmpellets. 

Liggytorna ska vara torra

En mer grund bädd mockas dagligen. Ur djurskyddssynpunkt finns inte så många aspekter på själva strömedlet.
– Det vi ska kontrollera är att liggytor ska vara torra, rena och ha en god liggkomfort, säger djurskyddsinspektör Lena Järkelid vid Länsstyrelsen i Skåne.

Liggytorna ska också vara jämna och halksäkra.
– Det finns inget krav på strö, så länge kraven gällande liggytor uppfylls, men om strömedel används ska det ha en god hygienisk kvalitet, säger Lena Järkelid.

Fakta

De olika materialen

• Sand
  Är inte så vanligt förekommande, men kan vara ett bra alternativ. I naturhagar väljer hästarna gärna att sova i sand. Det kan passa särskilt bra till den grunda bädden som gödslas ut dagligen.
• Gummimattor
  Om gummimattor används behöver de kontrolleras dagligen så att de inte blir hala, eftersom de inte suger upp vätska, och de behöver mer regelbunden mockning.
• Hampa- och linströ
  Hampa- och linströ har mycket stor uppsugningsförmåga, upp till tolv gånger mer än halm, vilket är positivt när det gäller att hålla ströbädden torr. Samtidigt innebär detta en risk om hästen äter av det och det sväller i magen eller i foderstrupen. Detta uppdagades när de här strömedlen började användas till häst och flera producenter tillsätter numera eukalyptusolja för att det inte ska vara aptitligt. Andra råd är att spruta vinäger på ströet. Det är nödvändigt att se till att hästarna har halm att äta av som sysselsättning, så att de inte frestas att börja äta hampa/lin.

• Spån
  Kutterspån och spånpellets är resultatet av restprodukt från träindustrin. Spån upplevs ofta som lättmockat och ljust. Nackdelen med spån kan vara dels att det tar lång tid att bryta ner, vilket gör att det inte är lika attraktivt bland bönder. I skrivande stund ligger också priserna på spån högre än normalt då träindustrin går på lågvarv. Nackdelen med spånpellets kan vara att det ska blötas upp, vilket medför att spånet kan frysa och bli hårt vid kallare temperaturer.

• Torv
  Torv är bra ur flera aspekter. Enligt en finsk studie om strömedlens totala inverkan på global uppvärmning, övergödning och försurning* är torv bättre i dessa avseenden än spån. Det är dessutom att föredra för hästar med luftvägsproblem. Torv ger en anaerob nedbrytning och förbränning och snabb kompostering, vilket kan göra bädden attraktiv för lantbruket.

• Halm
  Oavsett bottenlager är ett lager halm som toppskikt det som ger hästen bäst sysselsättning och tillfredsställer sömnbehovet. Flera undersökningar visar att hästar sover liggande tre gånger längre på halmbädd jämfört med hästar på spånbädd. Halm är dessutom ekonomiskt gynnsamt. Halmpellets har på många sätt lite liknande egenskaper som spånpellets men är dyrare än vanlig halm. Det bryts ner fort men vissa hästar gillar att äta halmpellets som då kan svälla i magen.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 21/2022.