Tjäna mer pengar och få ett enklare liv – idéer från Hästföretagarforum

Förslagen som kan ge bättre lönsamhet och mindre byråkrati för hästföretagare – regeringens utredare Marie Thelander Dellhag presenterade en lång rad idéer och möjligheter som kan stärka hästbranschen. Men hon tog också upp många av de problem som hästföretagarna möter i dag.

Problem med statistik och synlighet

När hon inledde arbetet med hästutredningen stod det snabbt klart att det saknas tillförlitlig statistik för hästnäringen. Det finns ca 400.000 registrerade hästar, men bara 120.000 i Jordbruksverkets anläggningsregister. Man får förmoda att vi inte har 280.000 hästar som springer fritt i skogen. 
Avsaknaden av relevanta SNI-koder (de koder man registrerar hos Bolagsverket för att visa vilken typ av verksamhet man har) gör det svårt att mäta, analysera och därmed också att föra en träffsäker politik. Flera talare återkom till bristen på tillförlitlig statistik och strukturell synlighet.

Samtidigt är hästnäringen en betydande del av de gröna näringarna. Som exempel går uppemot 30 procent av landets vallproduktion in i hästsektorn.

Dramatiskt växande regelbörda

Men regelbördan för hästföretagare har ökat dramatiskt: 134 procent inom de gröna näringarna generellt – 175 procent inom hästnäringen. Det handlar om lagkrav, tillsyn och administration som landar på företagarens skrivbord.
Bankernas bristande branschkunskap lyftes också. Att visa lönsamhet i en verksamhet där avkastningen är långsiktig, biologiskt betingad och väderberoende är en utmaning. Få kreditgivare har kompetens att bedöma riskerna korrekt.

I en paneldiskussion lyfte Lisen Bratt Fredricson hur sänkta arbetsgivaravgifter för yngre skulle kunna bidra till mer sysselsättning på landsbygden och Carl Hedin tog upp att man också kan se hästvälfärdsdebatten som en möjlighet – med lösdrifter som blir mer kostnadseffektiva och sparar personal.

Veterinärerna Peter Kallings, Svenska Djurskyddsföreningen och Göran Dalin, SvRF förbundsstyrelse och Hästvälfärdsråd begärde ordet:
– Här sitter vi som de missnöjda gubbarna i Mupparna och undrar vart hästen tog vägen i Hästutredningen?
Svaret blev att uppdraget hela tiden har handlat om att stärka hästnäringen, det vill säga företagande. Peter Kallings har tidigare framfört kritik mot Hästutredningen.

Veterinärkostnader och brist på kompetens

Försäkringsbolaget Agria var representerat med nytillträdande Sverigechefen Monica Tuvelid. Hon lyfte veterinärbristen, som är akut på många håll i landet. Samtidigt upplever många företagare att kostnaderna har skenat och att transparensen är otillräcklig.
 Frågan om hur kostnader kan kontrolleras utan att kompromissa med hästvälfärden blev central.

Lösdrift, LEAN och vardagsdisciplin

En av de mest konkreta verksamhetsberättelserna kom från Tunarp, där Lisbeth Karltorp – uppvuxen på gården där morföräldrarna en gång startade verksamheten – 2020 tog steget fullt ut och blev hästföretagare på heltid.
Med 200 kursdagar per år, 750 deltagare och en mindre ridskoleverksamhet med omkring 100 uppsittningar i veckan har man byggt en modell där den natursköna gården är den största konkurrensfördelen.
Lösdriften har varit den enskilt största förändringen. Mockning och utfodring sker med maskin. Ridlärarna har inte längre stalltjänst utan kan lägga tiden på hästarna och eleverna. Systematiskt arbetsmiljöarbete, skriftliga rutiner och ett ständigt förbättringsarbete inspirerat av LEAN har ökat effektiviteten.

– Ordning och reda är inte dyrt! Satsa på systematiskt arbetsmiljöarbete, säkerhet, skriftliga rutiner, städa och sortera på anläggningen, sa Lisbeth.
Hon tog också upp vikten av trygghet inför oförutsedda händelser, som torka.


– Vi har alltid en extra skörd som står – ifall det blir torka nästa år.

Juridiken: Sluta skriva oskäliga avtal

Advokaten Katarina Jansson gav ett perspektiv från juridikens värld. Hon berättade om ett avtal hon själv fick i handen när hon skulle lämna en häst för inridning – ett avtal hon som jurist inte kunde skriva under. 
Problemet? Oskäliga friskrivningar.
I Sverige gäller lagar och regler om inget annat avtalats. Men i många avtal försöker man i dag friskriva sig från ansvar på ett sätt som riskerar att skapa större konflikter än de löser. Principen är tydlig: man får inte skriva oskäliga avtal. Ändå ser hon exempel där hästägaren hålls ansvarig för skador som uppstår i en verksamhet de inte kontrollerar.
Ett avtal ska fördela risker – inte ensidigt eliminera dem.

Monica Lindstedt: Kapitalformerna som avgör allt

Företagaren och uppfödaren Monica Lindstedt talade här för flera år sedan och många har önskat att hon skulle komma tillbaka. Med 30 år som företagare – hon grundade hemserviceföretaget Hemfrid 1996 – talade hon med en självklar auktoritet om vad som krävs för att överleva.
Hon delade in företagets behov i fyra kapitalformer:
Finansiellt kapital (FK) – utan ekonomisk uthållighet överlever man inte. ”Det bästa sättet att bli miljonär på hästar är att börja som miljardär”, konstaterade hon torrt. Vinstmarginalen för hästuppfödare ligger på i snitt minus sju procent.
Marknadskapital (MK) – varumärke, USP och långsiktig positionering. Det byggs inte över en natt.
Humankapital (HK) – ingen kan göra mer än två personers arbete, hur duktig man än är. Komplettera din egen kompetens.
Strukturkapital (SK) – rutiner, processer, ordning. ”Stammen på julgranen”, som hon beskrev det.

Hon talade också om avelns realiteter. Själv har hon fött upp 65 hästar, med en uttalad ambition att nå högsta nivå. Att föda upp själv är svårare än att scouta, konstaterade hon. Marknaden efterfrågar friska, mentalt stabila hästar av lagom storlek – ändå vill ”alla” föda up topphästar för sporten.

Hon var också tydlig med livscykelperspektivet: Du kanske kan jobba för två nu, men vad gör du när du är 50 och inte orkar det längre? Har du då något att falla tillbaka på?

Politiken: Statistik, arbetsgivaravgifter och likställighet

I den avslutande panelen deltog Viktoria Östlund, ordförande i LRF Häst, Peter Kullgren, (KD) landsbygdsminister, Landsbygds- och infrastrukturdepartementet, Alexandra Anstrell (M) Försvarsutskottet. Även ordf. Lottakåren och driver ett hästnätverk för politiker, Stina Larsson (C) Miljö- och jordbruksutskottet, Sofia Skönnbrink (S) Miljö- och jordbruksutskottet, Emma Nohrén (MP) Miljö- och jordbruksutskottet (ordf). SD hade tackat nej till att medverka och L:s representant hade blivit sjuk.

Teman i paneldiskussionen var:
• Behovet av bättre statistik och tydligare definition av hästföretag.
• Likställighet med lantbruksföretag inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken.
• Sänkta arbetsgivaravgifter, särskilt för unga.
• Jämställdhet – Sverige ligger i botten när det gäller andelen kvinnliga företagare, under 13 procent. Hästföretagare är ofta kvinnor, och måste få ett bättre bemötande från banker och myndigheter.
• Strandskydd och bygglovsfrågor, exempelvis kring ridhus.
• Spelskatten och dess konsekvenser. 98 procent av ATG:s resultat återförs till hästnäringen – men den höjda spelskatten har inneburit omkring 200 miljoner kronor mindre till oss.

Utredningen om hästnäringen är nu ute på remiss, med sista svarsdatum den 25 februari. Flera politiker betonade att mycket av det som lyfts handlar om företagande generellt – men att hästnäringens särart måste tas på allvar.

Hästnäringen har en viktig uppgift i samhället, för landsbygden, för sysselsättning, för folkhälsan, vilket dagens medverkande politiker verkade vara ense om.

Eller, som Monica Lindstedt sa i sin dragning: 

– Vi som föder upp eller jobbar med hästar gör gott för mänskligheten.

Ridsports samlade bevakning från GHS 2026.