Hästutredningen: ”Sverige är dåliga på kvinnligt företagande”

Regeringen beslutade förra året att tillsätta en statlig utredning med syftet att underlätta företagande och deltagande inom hästnäringen. I denna utredning har man tittat närmare på att stärka företagandet, öka sysselsättningen och kompetensförsörjningen samt göra sporten mer tillgänglig för barn och unga. På onsdagen presenterades utredningens resultat och konkreta förslag har lämnats över till regeringen. 

– I utredningen kan vi se att hästnäringen är viktig för samhällsutvecklingen, men att det även finns flera utmaningar, säger utredaren Marie Thelander Dellhag till Ridsport. 

– Vi ser att hästnäringen är i behov av att få motsvarande förutsättningar och villkor som likartade branscher. Det handlar om regelverk, stöd och finansieringsmöjligheter. Det finns även behov av ökad professionalisering och kompetenshöjning, vilket sedan driver affärsutveckling och innovation. Vi ser också ett stort samhällsintresse för hästsporten.

Vilken är den största strukturella bromsklossen för företagande inom hästnäringen – och vad föreslår ni för att få fart på utvecklingen?

– Generellt sett är företagande i Sverige väldigt ojämställt. Det märks tydligt i stereotypa normer kring kvinnligt företagande, vilket slår igenom i hästvärlden som har en majoritet av kvinnor som driver företag, säger Marie.

– En annan åtgärd som vi identifierat handlar om att det finns väldigt bristfällig statistik kring hästnäringen. Det krävs bättre statistik, vilket finns i likartade branscher som exempelvis inom jordbruket. Utan statistik som grund blir det svårt att fatta affärsmässiga beslut samt svårt att följa näringens utveckling. 

– Hästföretagare tampas med en tung regelbörda och administration. Antalet regler för hästföretagare från 1996 till idag har ökat med 175 procent. Det är därmed inte bara krångligt att starta hästföretag, utan dessutom otroligt kostnadsdrivande för befintliga företag. Vi har lagt fram flera förslag med koppling till stöd bland annat inom den EU-gemensamma jordbrukspolitiken, samt förslag på ökad statistik och minskad regelbörda. 

Ni har haft uppdraget att kartlägga kompetensbehovet – vad visar analysen?

– Det vi kan se är att det finns en god kompetensförsörjning. Däremot behöver den förstärkas vad gäller yrkesutbildning och vidareutbildning samt kompetenshöjning av redan yrkesverksamma. Vi vill underlätta för vuxna inom hästnäringen att utbilda sig och lägger därför förslag som är kopplade till vuxenutbildningar. Det ska finnas goda möjligheter att utbilda sig inom häst. Samtidigt är många utbildningar kostnadskrävande, men det är viktigt att näringen fortsätter att fokusera på utbildning. 

Samhället behöver gå in med stöd

Att tillgängliggöra hästsporten för fler barn och unga är ett av huvudmålen – men hur når man dit utan att ridskolornas ekonomi knäcks ytterligare?

– Vi har börjat med att titta på varför ett ökat deltagande inom hästsporten är viktigt. Dels är det viktigt med en aktiv fritid då det stärker folkhälsan. Dessutom visar forskning att umgänget med djur är ett viktigt redskap mot ohälsa och utanförskap, som i sin tur kan leda till kriminalitet. Där fyller hästen en viktig roll. Hästen används i hästunderstödda insaterser som ett konkret redskap i rehabilitering och utbildning. Det innebär att forskningen också visar att samhället kan göra stora besparingar genom att göra insatser mot utanförskap. Att investera i hästnäringen kan bespara samhället andra stora kostander för elever med hög skolfrånvaro, till exempel. Det är samhällsekonomiskt träffsäkert att investera i att möjliggöra för barn och unga att delta i en hästverksamhet. 

– Samtidigt innebär den här sporten höga deltagarkostnader. Därför menar vi att samhället behöver gå in med stöd för att utjämna skillnaderna mellan olika fritidsaktiviteter i samhället. Dels har en hästverksamhet stora anläggningskostnader, vilket man har gemensamt med andra idrotter. Men här finns även kostnader för hästarna som ska tas om hand. Det är levande djur som behöver foder och skötas om många timmar varje dag. Dessutom kräver hästsporten av säkerhetsskäl utbildade ledare och kunnig personal. Därför menar vi att det skulle vara på sin plats med ett särskilt ekonomiskt stöd för att utjämna dessa skillnader mellan olika idrotter. Samtidigt ser vi att sporten kan vinna på att bredda verksamheten mot barn och unga genom att förflytta sig från tävlingsmomentet och lägga mer fokus på enbart ett umgänge med häst. Det skulle öppna upp för många fler barn och unga. Man skulle kunna tänka sig stöd för en så kallad ”häst-fritidsförening” som startas upp parallellt med den vanliga verksamheten. 

Hästnäringen domineras av kvinnor

Hästnäringen är ofta ett kvinnodominerat område med låga marginaler och hög arbetsbelastning. Har ni tittat särskilt på villkoren för kvinnor i branschen?

– Vi kan konstatera, vilket även regeringen uppmärksammat, att Sverige är dåligt på kvinnligt företagande generellt. Tittar man på hela EU så är det bara Malta, Slovakien och Rumänien som är sämre än Sverige på jämställt företagande. Hästnäringen domineras av kvinnor. Vi kan också konstatera att näringen inte ges samma villkor som andra branscher, men vi har inte gått in i detalj på orsakssambanden. 

– I förslagen trycker vi på att en satsning på att likställda villkor för näringen skulle underlätta för finansiering och affärsutveckling. Att förbättra förutsättningarna för hästnäringen är också ett sätt att öka jämställdheten gällande företagande i Sverige.

Om du fick välja en enda åtgärd från betänkandet som du tror har störst potential att förändra näringen – vilken är det och varför?

– Det är svårt att välja, men jag skulle önska att politiken kliver fram och fattar flera beslut kopplat till det här. Det gäller både statistiken, de ekonomiska möjligheterna för näringen och att generellt se till att hästnäringen får motsvarande villkor som andra branscher – samtidigt som man prioriterar möjligheten för fler och bredare grupper av barn och unga att komma in i hästsporten. 

Här hittar du utredningen