Tredje guldet gillt för Viktor Melin och Atina

I inomhus-SM på Grevagården, i regi av Trollhättans Sportryttare, gjorde seniorerna  upp i två rundor, den första i fredags, den andra på söndagen som tävlingarnas finalklass.

− Det kändes lite träligt efter i fredags. Det var en bra runda men det blev ett nedslag, så jag visste att jag måste vara nolla i dag för att kanske vara i omhoppning, berättar Viktor Melin efter att ha gjort just det, hållit nollan.

När bommarna föll för de ryttare som låg bättre till, så var saken klar. Viktor Melin tog guld på 4 fel totalt och silvret gick till Johan Lundh och Mylento med 5 fel sedan i fredags och en felfri finalrunda.

En omhoppning om bronset slutade med att Ottilia Lundgren och ComeOnConrad tog hand om den medaljen.

Viktor Melin kan nu fira sitt tredje SM-guld tillsammans med Atina (KWPN, sto, f -05, e Cartier VD Heffinck – Waitaki uppf Peter Lennen, äg Melinhorses). Det första tog de vid inomhus-SM 2019, och nästa vid utomhus-SM 2021.

− Det första guldet var det roligaste att få, säger Viktor Melin, som säger att inomhushoppning passar Atina bra.
− Hon är lite kort i rocken för att vara top top. Nu är hon också 17 år, så jag är glad så länge det går och hon inte har några besvär. Men hon är den typen av häst som är rätt så liten och snärtig i kroppen, och har mycket blod, så håller hon sig fräsch är hon den typen av häst som kan hålla på.
− Nu är hon i slutet av sitt sjuttonde år och känns precis lika bra som för fem år sedan.

Nästa häst på tur är kommer 10-åriga Turmina.
− Hon har gått stabilt på 1,50 och kan bli riktigt bra. Sedan har jag 15-16 hästar till.

Hur stort är det att vinna ett SM?
− Ett SM är alltid ett SM, sen finns andra tävlingar som är viktigare. I helgen är det världscup i Stuttgart och någon dag kanske man vill göra den i stället om det krockar. Men för mig just och med den här hästen är det perfekt med ett SM, säger Viktor Melin vars nästa stora tävling är en trestjärnig tävling i Lilleström i Norge.

Silvermedaljören Johan Lundh har varit med länge men SM-medaljerna är få. Den första, ett silver, tog han och Miebello i Borås 2015, och nu blev det ännu ett SM-silver, med Mylento.

− Vi är lite late bloomers, säger Johan om 11-årige Mylento som han köpte på Flyinge-auktionen när hästen var 5 år.

Detta år kan beskrivas som ekipagets genombrottsår, med segrar och placeringar i flera 1,50-klasser.
− Vi red också rankningklasser i samband med världscupen i Oslo. Han går bra, om jag inte schabblar för mycket.

Senast Johan Lundh var i hetluften var tillsammans med Miebello, som sedan såldes till Charlotte McAuley.

− Att komma tillbaka till toppen igen är besvärligt. För mig som inte har så många hästar tar det ett visst antal år innan nästa häst kommer fram. Man får ligga i nu, och rida fortare och ännu bättre än jag gjorde innan.
− Sporten har också utvecklats, och många unga kommer fram. Sedan innebär rutinen att jag vet att det alltid kommer en tävling efter detta, och man får inte spänna sig bara för att det är ett SM.

Med Mylento har han bland annat fått jobba en del med att hitta rätt bett.
− Nu har jag ett vanligt pessoabett med läderrem bakom. Det har tagit jättelång tid att hitta rätt, för han ligger på så mycket.
− Och så går han barfota, och det var egentligen bara för att fötterna växte så snett, men han trivs väldigt bra med det.

Ottilia Lundgren fick slita för bronsmedaljen, när det stod klart att det blev omhoppning mellan ekipagen med 8 fel. Pontus Westergren och Victoria Almgren fick varsitt nedslag i omhoppningen medan Ottilia höll nollan med ComeOnConrad.
− Jag är så tacksam för den här hästen, säger Ottilia som haft hästen sedan han var 5 år. Han är 8 år nu, och gick YREM med Ottilia i fjol, för att därefter ha gått ner lite i klasserna.
− Han är helt fantastisk och vill alltid göra sitt bästa.