Trippel i olympier höll clinic i USA

– Det var det största eventet de haft, och helt fullsatt överallt. Vi hade boksignering, och både mina och Kyras böcker på engelska sålde slut. Och det var helt knäpptyst bland publiken i tre timmar, till och med på vipen. Vi var förbluffade, där brukar folk mest dricka champagne och knappt titta på vad som händer på banan, berättar Jan Brink.

Clinicen, som alltså hade Jan Brink, Kyra Kyrklund och Cathrine Laudrup-Dufour på banan samtidigt, började med att Jan Brink berättade om Knytkalaset.
– Vi började 1998, så det har gått 28 år och det finns ingen träningsgrupp som hållit ihop lika länge. Vi har tagit fram 66 Grand Prix-hästar tillsammans med ryttarna, och tagit 62 internationella medaljer under deras tid i Planstkolan och Knytkalaset. 20 internationella Grand Prix-ryttare har växt fram under den här tiden.

– Det är också ett sätt att satsa på även dem som inte har ekonomi, för det kostar ingenting för ryttarna utan bekostas av sponsorer, säger Jan Brink.

Under själva clinicen påminde Jan Brink publiken om vikten av att ta pauser. ”Du behöver repetition, men också pauser däremellan”, sade han.

Den svenska dressyrnestorn tryckte på tre viktiga delar; Steglängd, rytm och spår ”Många ryttare som förlorar poäng i program gör det för att de inte gått från A till Ö”, fortsatte han.

Halsring

Kyra Kyrklund bjöd bland annat på en halsring gjord av ett hundkoppel, som Hope Beerling från Australien skulle hålla med ena handen. Ibland skulle den hållas med innerhanden, ibland med ytterhanden, och syftet var att få en jämnare kontakt med munnen. ”Ryttaren ska aldrig dra, utan känna”, sa Kyra Kyrklund enligt Eurodressage apropå handen.

Hon sade också att det inte är klappen utan att ge efter som ger hästen belöning. Mycket fokus var på skänklarna, som ”måste läggas till, inte klämma, och alltid användas med precision”.

Kyra Kyrklund sade att tre saker generellt sett är svåra för ryttare. Då menade hon att rida hästen på tygeln, att göra halvhalt och att sitta ner i traven – ”Om du kan göra alla tre kan du rida Grand Prix”.

Vidare fortsatte den finska tränaren med att förklara tre zoner inom träningen. Den första fasen kallade hon komfortzonen, och där ändras inget. Nästa fas är stretchzonen, och det är där inlärning sker. Under panikzonen tar spänning över och hästen kan inte lära sig – en zon man inte vill hamna i, sade Kyra Kyrklund.

Två-ett-lättridning

När det blev Cathrine Laudrup-Dufours tur att hålla i taktpinnen skiftade fokus från skänklar till säte. Ett knep hon delade med sig av var lättridning där man står upp i två steg och sitter i ett. Och knepet för att rida med rak rygg lockade skratt från publiken – Cathrine Laudrup-Dufour tänker sig att hon stänger sitt bh-spänne med hjälp av ryggen.

Clinicen anordnades av Wellington International och 3 Graces Dressage.
– Jag stötte på Jan, Kyra och Cathrine i Sverige och kände att jag, liksom min dotter, är vid en vändpunkt. Vi vill göra mer än en clinic, vi vill ta sporten framåt, säger Carol Cohen Hodess på 3 Graces Dressage till Dressage News.

Carol Cohen Hodess dotter Rebecca Cohen tränar för Jan Brink, något som växt fram efter att de mötts genom hästaffärer. Hon var med på clinicen med sin häst Prince of Hope (SWB val f -16 e Total Hope-Bellagio, uppf Familjen Siw Wreme Mannerhorn, äg 3 Graces Dressage) och kommer till sommaren för fjärde året i rad till Tullstorp för att bo och rida.
– När vi började var hon på medelsvår nivå och nu rider hon Grand Prix på vissa hästar, och vinner en del i Wellington och i Sverige, berättar Jan Brink.