Westernryttare=John Wayne-fantaster?

Jag har just med bestörtning tagit del av er webredaktör Jörgen Ottossons ”tankar” i nyhetsbrevet.
Om någon här inte läst det så klipper jag in det här:
”Tankar från webbredaktören
Svenska Ridsportförbundet har diskussioner med westernryttarnas organisation WRAS om ett eventuellt samgående. I tider när mycket talar för att dressyr, på samma sätt som i all övrig tävlingsverksamhet inom Ridsportförbundet, kommer att kräva hjälmförsedda ryttare förs diskussioner om att gå samman med en organisation där alla tävlar med cowboyhatt på huvudet.
Jag har absolut inget emot westernryttare och westernridning (jag älskar för övrigt westernfilmer) men är inte just kopplingen till forna tiders westernliv ett huvudskäl (!) till att utöva sporten och jag har aldrig sett exempelvis Clint Eastwood eller salig John Wayne i hjälm.
Nu ska det åtminstone i USA finnas hjälmförsedda cowboyhattar men jag tvivlar på att de är tilltalande för westernfolket. Vid sidan av hästen är väl den äkta cowboyhatten bland de viktigaste inslagen i westernridning. Någon motsvarighet finns inte hos Ridsportförbundet, såvida inte någon räknar dressyrens frack dit.

Om själva hästägandet är en livsstil, så är westerngenren en ännu mer utvecklad livsstil. Dit hör inte bara cowboyhatten utan även utrustning som boots, jeans, chaps, sadlar och repgrimmor. Någon anledning till att WRAS vill ingå i Ridsportförbundet är egentligen svårhittad. Är det inte bättre om respektive organisation försöker utveckla sin egen verksamhet i stället för att bilda ett större och betydligt mer svårhanterligt förbund?

Den beslutande församlingen i frågan är respektive årsstämma. Att Ridsportförbundets stämma kan tänka sig ett samgående utan hjälmkrav på westernryttarna låter i mina öron lika orimligt som att westernryttarna gör avkall på sin cowboyhatt.
Jörgen Ottosson
webbred@tidningenridsport.se”

Jag började min ryttarbana på vanliga ridskolor, började tävla dressyr,blev så småningom dressyrdomare och var aktiv i flera stora ridklubbar. Efter nästan 25 år som aktiv tävlande, domare, uppfödare och tränare ”sadlade jag om” till westernridning, och där har jag stannat de senaste 20 åren, som ryttare, domare och tränare.
Jag har suttit i WRAS´ förbundsstyrelse och distriktsstyrelse i sammalagt nio år och var med i styrelsen förra gången en anslutning till RF diskuterades.
Jag är inte alls övertygad om att westernridningen i sverige skulle må bra av en anslutning i RF, men fördelar i form av ökade resurser till administration och en betydligt större informationsyta kan jag inte bortse ifrån.
I mina ögon är jag en genomsnittlig westernyttare. Ridstilen och filosofin runt hästhanteringen är det som tilltalar mej. Jag gillar inte countrymusik, förstår att en westernfilm har lika lite med verkligheten att göra som att James Bond har en bil som flyger, och skulle aldrig sätta på mej cowboyhatt eller jeans annat än på tävlingsbanan. Självklart använder jag hjälm under all träning, liksom mina elever gör det.

Givetvis har jag förstått att många inom den vanliga ridningen tror att westernryttare är en bunt muppar som bara håller på med westernridning för att slippa ha hjälm, trots detta är det ändå en chock att se en redaktör på vår största hästpublikation inte bara tro detta, utan underbygga sitt påstående med att hänvisa till John Wayne (!) och till och med lyckas med klassikern ”jag har absolut inget emot westernridning och älskar westernfilmer (samma typ av uttalandet som rasister använder för att visa att de minsann bara tycker illa om alla andra utlänningar än sina grannar, om någon förstår liknelsen)”.
Nej, om Jörgen ville lyfta upp debatten som anslutning har han lyckats. Metoden var dock under all kritik. ”tankarna” innehåller dessutom en bunt sakfel (har Jörgen en aning om hur många WRAS-medlemmar det handlar om , som skulle göra RF så mycket ”större och mer svårhanterligt”? Och visst är det fler grenar anslutna till RF som inte använder hjälm på tävling, gymkhana t.ex.
Nej, läs på lite innan du skriver , Jörgen. Åsikter är ok, men betänk din position och använd några minuter till källgranskning innan du trycker på publiceringsknappen.