Svenska laget redo för medaljjakt

Förbundskapten Staffan Lidbeck drog startnummer 19 i går, ett startnummer som verkar vara till allas belåtenhet. I laget sätter han rutinerade Linda Algotsson som stigfinnare och Frida Andersén som nummer två. 
– Frida gör sin grej ganska oberoende av var hon rider. Och Linda är bra att ha först, säger han. 

Sara Algotsson Ostholt rider Reality som trea och sist är Ludwig Svennerstål med lagets yngsta häst, Aspe.
– Jag har inget problem med att rida sist. Det kan till exempel ge lite fördelar i dressyren, säger han.
Du kan ju få ändrade order direkt inpå start beroende på var som händer, hur påverkar det dig?
– Jag har inget problem med det heller. 

Terrängen är svårare än vad han trodde.
– Den är djäkligt svår. Men jag tror att den passar min häst bra. Hon är ridbar och vändbar. Min andra häst, King Bob, gör saker lite svårt, han bra på stora banor som Burhgley där det mest går rakt fram. Och jag tror att Aspe passar bättre när det är två hoppningar också. 

Terrängens svårighetsgrad med mycket tekniska frågor som kräver exakthet av ekipagen gör att tävlingen öppnas upp resultatmässigt. Det blir helt klart ingen dressyrträning och mycket kommer att hända därute. Och det svenska laget är fortfarande tydligt med att det går för medalj.
– Vi är här som ett lag. Det är där vi har vår primära chans till medalj, säger Ludwig Svennerstål som är särkilt orolig för hinder nummer 6.
– Där är det mycket att fundera på, säger han. 

– Många länder har blivit förvånade över att terrängen är så svår som den är. Det är både stora hinder, tekniskt och svårt att klara tiden. Jag ser det som en fördel för oss, säger Staffan Lidbeck. 

Startlista dressyr

HÄR kan du läsa allt från OS i Rio.