Sara hälsar från Luhmühlen

Frida och jag är så nöjda med dagens tvåstjärniga internationella fälttävlan (CIC**) att vi firar med glass i skymningen, croissant och godis. Sedan har vi bulkat upp med frukt och coca cola så vi ska hålla oss pigga hela vägen hem. Bara några timmar till innan vi är hemma.

Luhmühlen red jag på första gången 1997. Samma år red Frida sina första ponnytävlingar. Idag var det Fridas första gång på Luhmühlen, en bana som med åren kommit att kännas som en hemmabana för mig. Då det är en av de närmsta tävlingarna utanför Sveriges gränser på 3-4 stjärnig internationell nivå, har jag haft anledning att besöka den ett antal gånger även efter 1997. Åren går… Och ibland glömmer jag det. Igår vart jag lite orolig. Jag hittade inte Frida på startlistan, men hon startade i avdelningen för ryttare födda 1982 och yngre… Jag startade i avdelningen med ryttare födda 1981 och tidigare. Jag hade glömt den stora ålderskillnaden…

Morgonen var kylig med endast tre grader och elen gick under natten så vi var ordentligt kalla och frusna under dressyren på morgonen, men när det började bli dags för terrängen på eftermiddagen var det runt 20 grader varmt och skönt, en värme och sol som lyckligtvis höll i sig resten av dagen.

Idag provade jag om det gick att rida Bigsy ännu mer framåt och mer explosiv i dressyren. En rekommendation jag fått av dressyrdomarna som dömde i det 4-stjärniga dressyrprogrammet i måndags på den interna svenska landslagstävlingen i Warendorf. Det är ju bra att testa på en tävling som inte är viktig. Tur var det, för det funkade inte bra. I alla fall var hon inte mogen för det idag.  Hon blev spänd och vi fick några missar i programmet, så till nästa tävling går jag tillbaka och rider på min magkänsla som jag brukar. Allt efter hon blir ännu starkare kan vi sätta mer tryck i bakkärran. Hoppningen kändes hon mycket fin i, endast ett pet i en kombination, men spänsten o känslan var mycket bra!

Innan Hertas och Wegas start hann hästarna beta lite gräs och vi hann lufsa igenom den 3 km korta terrängbanan två gånger. Den var välbyggd med positiva framåtdistanser i kombinationerna. Fridas Herta gjorde därefter en fin dressyr med en liten miss i mellantraven och slutade på 44 straff. Hon var suveränt fin i hoppningen, men fick ett pet. Wega gjorde också en mycket fin avspänd dressyr och låg på första plats efter dressyren med endast 38 straff. Efter felfri i hoppningen var hon fortfarande först. Före alla tyska ekipage :-)!

Efter Wegas hoppning stressade vi tillbaka till Bigsy som bara hade 20 minuter till start i terrängen. Bytte blixtsnabbt till terrängkläder, upp i sadeln och iväg för att värma upp. I terrängen hade vi tillsammans med förbundskapten Staffan Lidbeck som plan att gå lugnt och att inte forcera hästarna. Bigsy gick en mycket bra runda i terrängen med bra flyt i kombinationerna och bra rytm över enkelhindrena.

Alla tre hästarna – Herta, Bigsy och Wega – var felfria på hinder i terrängen och med tidsfel. Självklart tappade vi några placeringar i och med tidsfelen, men placeringen var inte målet idag, utan att i första hand ha en bra och skön inledning på säsongen. Och trots det lugna sköna tempot slutade jag och Wega på en 6:e plats; Frida och Herta på 11:e och Bigsy och jag på en 22:a plats. Vi är hur nöjda som helst!

Till helgen är det unghästarnas tur att tävlas igen. Då startar Fridas unghäst Piraten som är 6 år sin första terrängtävling någonsin!!! Det ska bli spännande. Först i slutet på nästa vecka är det dags för mästerskapshästarna igen. Det blir ytterligare en tvåstjärnig internationell tävling, fast i Kreuth istället. Vi hörs då om inte förr!

Glada nöjda hälsningar
Sara Algotsson och ”bisittare” Frida Andersén