"Jag har fyra topp-ekipage som alla gjorde resultat på sin nivå eller bättre, det känns otroligt att vinna i Tyskland", sa Wim Ernes, chef d'equipe för Holland. "Vi är värdar, det är klart vi måste vara artiga och låta er vinna", sa Isabell Werth med glimten i ögat i nederlagets stund. Hör vad toppryttarna hade att säga om lagklassen.
Satsade på brons – tog guld

Hej, kul att du vill läsa artikeln!
Spänningen i lagklassen höll i sig hela vägen ut till sista ryttaren Kristina Bröring-Sprehe med Desperados som behövde ett underverk för att placera Tyskland högre än brons. Det kom inte och det på förhand så givna guldlaget fick nöja sig med brons. Det var trots det ingen dålig stämning, snarare tvärtom.
Här följer kommentarer från några av klassens huvudaktörer.
Hollands Chef’ d’equipe Wim Ernes förklarar sina låga förväntningar, för två veckor sedan deklarerade han brons som målet för laget.
– Jo jag vet att jag sa brons, det var min analys då. Sen åkte vi på träningsläger och övade och övade och övde. Så då blev vi lite bättre, sen kom vi hit och då tränade vi lite till så nu har vi fått guld, så enkelt är det, skojade han.
– Mina ryttare red på det jag hoppades de skulle rida på, någon lite mer till och med de gjorde utmärkta insatser.
Edward Gal fick föra sitt lags talan i hur det kändes med en guldmedalj.
– Det var helt fantastiskt att vinna, speciellt i Tyskland och i Aachen. Jag tror faktiskt inte någon förväntade sig att vi skulle vinna men nu när vi har gjort det är vi extra glada. Vi har ett fantastiskt team och vår laganda är jättebra. Vi är helt klart det gladaste laget här.
– Undercover kändes jättefin, med sju domarhus så ser han inget annat och känner sig väldigt trygg inne på banan, skojade Edward.
– Han har helt enkelt blivit mer rutinerad och klarar miljön mycket bättre nu, då kan jag också rida honom mer och bättre,
– Det blir aldrig gammalt att vinna guld, det är lika roligt varje gång. Däremot vet jag inte hur det går med resten av klasserna, Undercover blev väldigt upphetsad, nästan skrämd inne i arenan under prisutdelningen. Han var trygg under min ritt men nu vet jag inte hur han reagerar. Jag rider honom imorgon fredag, beroende på hur han känns blir det mycket eller lite.
Carl Hester om det brittiska lagets silvermedalj
– Vi är glada i vårt lag, men inte det gladaste laget det är ju holländarna. Vi försöker alltid komma ihåg var vi kommer ifrån – från absoluta botten. För oss är det otroligt att vi lyckats ta medaljer sju år, vi har dessutom en ny ryttare med i laget Fiona Bigwood, en bra signal om att det går att ta en lagplats. Så i själva verket är vårt team ännu starkare och vi kommer igen. Vi har aldrig underskattat Holland och Tyskland, vi ville ju vara som dem, vara där på podiet.
Charlotte Dujardin om sin och Valegros ritt, de segrade individuellt men hade ingen felfri ritt.
– Jag vet att jag gjorde ett antal misstag, det är så klart lite av en besvikelse mentraven kändes i början riktigt bra. Jag tror inte det är så många hästar som har gått in på arenan och inte gjort misstag, det är bara hemskt olyckligt i just den här klassen. Som lag gjorde vi en bra insats.
Matthias Rath kommenterade sin ritt såhär:
– Jag var riktigt glad när jag red ut, det var hela mitt team också, sen fick vi höra poängen och blev ganska förvirrade. Jag måste titta på domarprotokollen för att se om jag kan förstå vad som felat.
– Trav- och passagearbetet var bra, piaffen kunde varit mer aktiv i bakbenen. Skritten fungerade bra, även galoppen, piruetterrna fungerade fint, jag tycker inte jag hade några stora missta alls. Som sagt jag var väldigt nöjd.
– Klat att det är press, det är ju lagtävling. Idag var det en ganska lång dag, jag tränade 9 i morse och när jag rider tänker jag inte på något annat.
På frågan om han startar i Specialen på lördag så drog han lite på svaret.
– Jag rider och känner efter imorgon och så får vi helt enkelt se.
Huvuddomaren vid C Eduard de Wolff van Westerrode svarade så här på frågan om varför Totilas domarsiffror pendlade mellan 71 och 80 procent.
– Det är inte annorlunda än vanligt. Det är naturligt att domarsiffrorna skiftar, speciellt när vi är sju domare som nu med mästerskapsformatet, alla har olika vinkel och ser saker på olika sätt. Du ser olika saker på olika platser som till exempel kontakten. Huvudsaken är att medelvärdet från alla domare utgör slutresultatet och det är det vi räknar.
– Skillnaderna mellan domarna var inte så stora på alla ryttare, ni plockar alltid ut de med störst skillnad som exempel men de är inte regeln. Totilas handlar om var man sitter, hur det ser ut. Långsida eller kortsida gerr helt olika perspektiv.
– Vi har ett stort möte imorgon där vi domare diskuterar igenom ritterna och tittar på video för att se va vi kan göra bättre.
Isabell Werth var rejält missnöjd med sina poäng under onsdagen men hade skakat av sig den initiala besvikelsen.
– Det är såklart roligt att vara på pallen igen men helt ärligt så hade vi ju ett helt annat mål. Det här är väl inte så illa men eftersom vi är på hemmaplan siktade vi såklart mot guldet.
Hon skämtade till och med, inte alltid det humörläget som är inställt i kontakt med pressen.
– Det är så tråkigt att vinna hela tiden, det är mer spännande att bli trea och vara tvungen att försöka nästa år igen.
– Helt ärligt så gjorde vi verkligen vårt bästa men i slutändan missade vi några saker, vi var helt enkelt inte så bra som vi kan vara och jag tror tredjeplatsen är helt rätt. Vi gratulerar både Holland och Storbrittanien men var försiktig, vi vill tillbaka på tronen och kommer att göra vår hemläxa bättre.
Så arbetar Ridsport
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.












Följ Ridsport på