”Bättre fria än fälla”

I sitt beslut hänvisar Riksidrottsnämnden RIN till samma bestämmelse om användning av spö och sporrar som disciplinnämnden åberopat i sin avstängningsdom. Enligt RIN måste dock hänsyn tas till omkringliggande omständigheter som till exempel hur hästen uppträtt tidigare, om det finns risk för skada på ryttare och häst samt vad som (särskilt när det gäller unga hästar) är mest lämpligt för hästens fortsatta utbildning. Ett visst handfast agerande mot hästen, vilket i en lugn situation skulle anses bestraffningsbart, kan alltså i ett annat läge, exempelvis om hästen uppträder okontrollerat, anses utgöra en straffri anvisning. (Ärendet handlar om en 7-årig häst).

Enligt RIN kan ärendet uppdelas i tre delar som i bevishänseende bör prövas var för sig; framhoppningen, tävlingsritten samt händelseförloppet efter tävlingsritten.

När det gäller framhoppningen fann RIN att det inte var bevisat att Douglas Lindelöw gjort sig skyldig till otillåten hantering av hästen. Beträffande tävlingsritten ansåg RIN att det inte var tillräckligt styrkt att han gjort sig skyldig till någon bestraffningsbar förseelse.

Att tävlingsveterinären inte såg själva tävlingsritten och heller inte kände till hur hästen brukar agera eller fann Lindelöws uppträdande så anmärkningsvärt att hon själv fann anledning att anmäla händelsen fann RIN att det inte var ställt utom rimligt tvivel att Lindelöws agerande efter tävlingsritten gått över gränsen för vad som utgör tillåten hantering av häst.

I samtliga tre delar ansåg RIN därmed att Douglas Lindelöw inte gjort sig skyldigt till otillåten hantering av häst. RIN:s beslut kan inte överklagas.

RIN:s beslut i sin helhet