Trickträning med Tammie

Pernillas söta 7-åriga charmtroll har nämligen ett lite äldre sött charmtroll, Welsh Mountainstoet Tammie. Jag har ägnat några trevliga stunder åt att träna trick med Tammie och sedan haft demo med de båda tjejerna. Den fantastiskt vetgiriga och läraktiga lilla hästägarinnan har sugit i sig som en svamp. Sedan har hon berättat för sin mamma hur man börjar med att lära ponnyn att lyfta på benet när man ber henne, därefter hålla upp det i luften så länge man ber henne osv. Tanken är Tammie ska buga lika fint med sin unga tränare som våra Flyingehästar gör med Bo Jenå och Kim Barteau. Hoppas att vi hinner hela vägen!

Duktiga Lexington visar hur det ska gå till!

Don Chamero sitter vackert i Scandinavium, @gothenburghorseshow

Jag är lite busy utöver praktikjobbet, med ännu en C-tränaromgång och inte minst veckans coolaste besked, men det tänkte jag faktiskt vänta med att dela med mig av tills vi spikat alla detaljer.

Förra veckan hann jag med att rida Dante två dagar åt min elev Therese när hon var bortrest. Dante är alltid rolig att rida, och det är intressant att koppla ihop det jag ser från marken med ridkänslan. Och skönt att upptäcka att det oftast stämmer bra överens, så att jag kan fortsätta lita på det jag ser. När det gäller träning har jag förresten fått ännu en elev i Lund. Superkul!

Den senaste tiden har det (som jag tycks säga rätt ofta nu) varit mycket plugg. Jag är väldigt glad över att ha levererat min LIA II-rapport med drygt fem veckors marginal till deadline. Något sådant har nog aldrig inträffat under mina snart femton skolår. Nu får allt fokus bli på Examensarbetet. Mycket läsning, både böcker och forskningsrapporter, sammanställning av enkätresultat etc etc. Det ska ju vara på en hyfsat vetenskaplig nivå för att duga som Examensarbete på en yrkeshögskoleutbildning. Då passar det faktiskt rätt bra att ”Flying Popcorn”, Dot.Com, ska vila under den kommande Bruksprovsveckan.

På Stall André jobbar jag även vidare med lilla duktiga 3-åringen Differens och så det superfina 4-årsstoet (som jag mycket gärna skulle stoppa i min egen bakficka och kidnappa när ingen märker det. Synd att hon nog är närmare 180 cm i mankhöjd och lite svår att gömma).

Och så inte minst Brazil! Han påminner en hel del om min egen ”Nalle”, Aristokrat Pan f. -93 e. Amiral – Kew Gardens**. Båda fuxar till såväl utseende som i skallen, med många egna synpunkter och med många års fina meriter från tävlingsbanorna. Men de är faktiskt inte det minsta släkt (om man inte gräver fram Utrillo i 4:e led på Brazil och i 5:e på Nalle). Annars ramlar jag förstås väldigt ofta på nära släktingar till Nalle här omkring. Det är mycket Flyinge- och Bollerupsavel bakom honom.

Junior-SM 2010.
Min älskade pensionär Aristokrat Pan ”Nalle”, som jag har att tacka för allt. 
Foto: Roland Thunholm