All good things come to an end

Vi åkte till Skabersjö, där den hårda blåsten dränktes i julmusik. Både Lexi och Xanté startade Prix S:t Georges, och Lexi gick en Msv B:4 som förklass. Sånt man kan behöva när man är en liten 7-åring som inte tävlat på en månad. Det visade sig vara en extra bra idé eftersom ridhuset var lite tittigt, med svenska flaggor på domarborden vid H och M, och en ganska annorlunda domarkur vid C.

När Lexi hade fått titta klart på alla hemskheter i första klassen så skrällde han till med 64,561% i S:t Georges. Det var allt mellan 3:a och 8:or och dessutom ett hästbästa i klassen med 3,38 %. Vilken potential han har denna lilla pärla!

Men, min stora stolthet Lord Lexington petades ut från pallplats av lika fantastiska Xanté som tog sin hittills högsta placering i Prix S:t Georges. 2:a på 66,096%,´och en hovspets (0,5 poäng/domare) från seger. 

Klädsam färg på rosett – en sort vi inte hade tillsammans.

Så många tårar, men ännu mer glädje. Jag kunde inte ha önskat mig en bättre sista tävling med de här guldklimparna. All magi jag fått uppleva med dessa två – saknar ord.

Veckan före då – har ju inte hunnit blogga… Jag säger bara Kyra, Kerstin, Maria – hur bra kan det vara?

Med bara två veckor kvar av Flyingedelen av ridundervisningen på Beridarprogrammet slogs alla rekord i toppträningar. Förra veckan bjöd på ett pass för Maria Gretzer, tre (!) för Kyra Kyrklund och två för Kerstin André, i tur och ordning!

Emellan dessa suveräna träningspass körde jag mestadels Zoombie-walk i Stora Hingststallet. Skickade in Examensarbete Draft 1.0 efter ännu ett nattpass och lyckades sedan försova mig från stalltjänsten så pass att Andrea kom hem och väckte mig. Skämmigt.

På tisdagen var Fort Knox en superstar på Mariaträningen. Vi två har ju faktiskt en start kvar, närmare bestämt 100-hoppning i Åstorp nu på torsdag!

På onsdagen fick jag kravla mig upp en rejäl stund före tuppen för att hinna med stalltjänsten innan det var dags att värma upp Xanté. Eftersom jag hade fått TVÅ pass för Kyra på onsdagen, så var det första tidigt. Jag var väldigt nöjd med att jag helt utan planering och framförhållning ändå hade:
ett par alldeles rena bruna ridbyxor (vinterfodrade, supersköna) 
hämtat mina renoverade cognacsfärgade stövlar hos bästa skomakaren ”Olles Skomakeri” i Lund (tyvärr är jag inte så duktig på att följa hans instruktioner…)
hyfsat välfriserade hästar

Xanté var först ut och vi fick superbra verktyg av Kyra för arbetet med piruetterna och med saxen. Vi övade bl a på att göra ”sax” med slutorna rakt fram på medellinjen, omväxlande höger- och vänsterslutor med byten emellan. På så vis fick jag bättre kontroll över sidorna på honom och kunde forma om böjningen utan att han drog iväg åt sidan för tidigt.

Lord Lexington, som fick mitt nästa pass med Kyra, har som bekant ett väldigt intressant psyke. Han är det keligaste och ofta tröttaste som finns och ligger gärna med huvudet i mitt knä i boxen och gosar. Och ibland är han så spooky att det var obegripligt för de flesta att han först gick in och gjorde 7-årschampionatet och sedan tandemshowen på Flyinge Indoor.

I ridningen blir det temperamentet lite av en utmaning, eftersom samma hjälp kan resultera i ingen reaktion alls eller en rejäl överreaktion. Nu känner vi varandra så väl att jag oftast vet vad jag kan vänta mig i vilket läge. Men vad Kyra lyckades med, med oerhörd envishet, var att få honom att förstå att vi vill att han ska lyfta sina framtassar lite mer – utan att sätta av i full fart framåt.

Mitt lilla gosedjur.

Övningarna fortsatte på torsdagen och då hade poletten verkligen ramlat ner. Tyvärr hann jag inte få på mig något ”film-me-armband”, så det finns ledsamt nog inte dokumenterat. Men jag fick ju beviset på att Lordi använde sina nya kunskaper i Skabersjö på söndagen.

På fredagen red jag först Xanté och sedan Fort Knox för Kerstin. De skötte sig alldeles strålande bägge två. Eftersom vi hade så roligt när vi tränade Xanté och jobbade med att lära honom passage, drog tiden över lite. Så när det var dags för Fnox hade körvagnarna börjat inta ridhuset, till stackars Fnox stora förskräckelse. Vi flyttade ut på Kastanjegården, som också bjöd på miljöträning med maskiner som tog ner tvåvåningspaviljongen efter tävlingarna, bilar, storm och så klart en lysande julgran. Tur att han är cool (och att Kerstin hade hörsnäcka på mig i blåsten)!

Om ni inte kollat in Skånes Ridsportförbunds Julkalender så gör det. Häromdagen fanns det biljetter till Rolf-Göran Bengtssons clinic på Flyinge 7/1-16 i en lucka!

Länk till kalendern