Analys av WC-finalen: ”Peder hanterar den känsliga Catch Me Not S mästerligt”

För att inleda med det bästa – söndagens avslutning var precis så intensiv, spännande och högklassig som alla önskade. Att hela sju ryttare låg inom ett nedslag från ledande Eduardo Alvarez Aznar inför den sista dagen, gjorde att två felfria rundor kändes som ett krav för att vinna, och att de som hade fem fel eller mer var chanslösa på segern.

Inför finalen fanns tre givna storfavoriter. Daniel Deusser, överlägsen vinnare av Europaligan, Elisabeth ”Beezie” Madden, regerande mästare och med mängder av bra resultat i USA den senaste tiden. Och så vår egen Henrik von Eckermann som imponerat så stort med Toveks Mary Lou. Men det var inte deras helg.

Deusser missade chans till finalseger i fredagens hoppning med ett nedslag i grundomgången, Beezie hade ett ner i söndagens båda finalrundor och Henrik fick det inte att stämma alls.

I stället var det Steve Guerdat som med besked visade varför han är världsetta. Visserligen vann han Top 10-finalen med Alamo i Genève före jul, men den svarta valacken (f -08 e Ukato-Equador) har ändå varit rätt ojämn i sina resultat och blandat bra och dåliga rundor. Att han skulle hålla för felfria insatser den sista dagen kändes inte helt givet, men skickligt lotsad av Guerdat – och med lite tur – låg alla bommar kvar.

En till för Guerdat?

Besvikelsen hos landsmannen och teamkamraten Martin Fuchs gick inte att ta miste på när Guerdat red i mål felfritt. En ny silverplats för Fuchs i ett stort mästerskap, men får Clooney 51 (val f-06 e Cornet Obolensky-Ferragamo) vara frisk och tävla på som planerat lär ekipaget bli en guldfavorit vid höstens EM.

Steve Guerdat är därmed den femte ryttaren med tre titlar totalt, och den andra att klara det med tre olika hästar. Marcus Ehning var först med den bedriften.

Oddsen för att Guerdat ska bli först till fyra totalsegrar känns inte skyhöga, men det har vi å andra sidan trott om både Rodrigo Pessoa och Marcus
Ehning.

Det som talar för en fjärde finalseger är att Steve Guerdat alltid satsar på att ta sig till världscupfinal. Han har vid flera tillfällen förklarat hur viktig han tycker att världscupfinalen är för sporten och sätter en finalplats som mål för varje inomhussäsong. Han har också ett stort antal hästar i sitt stall som håller högsta klass och kan därmed både prioritera utomhusmästerskap och världscuphoppningar.

Minsta startfältet

Men alla prioriterar inte världscupfinalen. I år fick vi tyvärr se det minsta startfältet i finalen – 34 anmälda, 33 till start. Vi ska dock komma ihåg att när Göteborg var värd för finalen 2016 kom 35 till start, så minskningen är inte dramatisk. Både Paris 2018 och Omaha 2017 har haft 37 ekipage som tävlat om titeln. Nästa år avgörs finalen i Las Vegas, då blir det fler amerikanska ryttare på plats igen.

Världscupfinalen är otroligt viktig för sporten. Kanske behöver det internationella förbundet FEI ändå titta på om de ska göra något för att inte fortsätta tappa ryttare. En höjning av prissumman kan vara på sin plats. I finalen delas 750 000 euro ut till de placerade, där vinnaren får 172 500 – en summa som har varit oförändrad i många år.

En av världens bästa

De ryttare som var i Göteborg gjorde däremot inte den entusiastiska publiken besviken. Framför allt inte Peder Fredricson, som återigen visade att han verkligen är en av världens absolut bästa ryttare.

Det sätt som han hanterade känsliga Catch Me Not S (SWB, val f-06 e Cardento-Ramiro’s Son, uppf Krister Svedberg, äg Ebba Berglöf) på under helgen är inget annat än mästerligt. Segern i fredagens klass, 4+0 fel i söndagens tuffa hoppningar och en tredjeplats totalt är en prestation i sig.

Att vi därmed har en svensk på prispallen för tredje året i rad i en världscupfinal är inget annat än en jättestor framgång som många förstås är delaktiga i.

Mycket talar för att vi har Peder Fredricson som världstvåa vid nästa månads rankning efter helgens fina insatser. Men Steve Guerdat kommer han inte i kapp än på ett tag.

Detta är en analys där skribenten själv står för åsikterna. Texten publicerades första gången i Ridsport nr 7/2019.