När året nu går mot sitt slut kan jag säga en sak med full övertygelse:
Så bra hästar som jag har just nu har jag aldrig haft tidigare.
För tillfället har jag elva hästar i stallet, även om två av dem bara är på en kort visit. De resterande nio är ursprungsligan, den grupp som byggt vardagen, tävlingarna och utvecklingen tillsammans med mig. Av dessa nio har hela sju hoppat 1,40 i år och inför nästa år står jag med en samlad grupp där varenda häst har kapacitet att prestera på riktigt hög nivå.
Det är en väldigt speciell känsla.
Min egen resa genom året har inte varit spikrak. Jag har haft en tuffare period bakom mig, särskilt jämfört med hur det kändes förra året. Men där jag är nu – mentalt, ridmässigt och i livet – är något helt annat.
Jag rider med självförtroende.
Jag är motiverad.
Jag har roligt i vardagen.
Och jag trivs i det liv jag lever just nu.
Det är kanske den största vinsten av allt.
Zizzi, minst i teamet, störst personlighet
Vi börjar med den minsta i teamet: Zizzi.
Vad ska man ens säga? Hon radar upp topp tre-placeringar, har vunnit en hel del klasser, men ja, vi har också haft en tendens att “prenumerera” på andraplatser i år. Det är något vi absolut vill förbättra inför nästa säsong.
Samtidigt är Zizzi verkligen one of a kind. Hon är en sådan häst som man inte behöver förklara i detalj, hon är bara där i zonen alltid, gör alltid sitt bästa och betyder enormt mycket. Det hon har gett mig går inte riktigt att sätta ord på.
Lexi, framtidstro
Lexi kom till mig i slutet av sommaren och har redan hunnit utvecklas väldigt mycket. Hon har presterat bra och vuxit rejält under höst- och vinterhalvåret. Det känns som att vi bara har börjat skrapa på ytan, och det ska bli väldigt spännande att se vad nästa år har att erbjuda med henne.
Carino, talangen som väntar
Carino har vi inte sett så mycket av på tävlingsbanan under hösten. Det har blivit färre starter, men talang saknas det inte. Han är en otroligt begåvad individ, och ibland är det just de hästarna som behöver lite mer tid. Jag är väldigt nyfiken på vad han har att ge framöver.
Malaco, pusselbiten som börjat falla på plats
Malaco är en häst jag alltid har tyckt väldigt mycket om. Personligheten, känslan, hur han är i vardagen, allt det där sitter. Men på tävlingsbanan har vi inte riktigt fått till det, förens nu under höst och vinter.
Just nu känner jag starkt att han har all kapacitet för att göra riktigt bra resultat på 1,50-nivå. Inför nästa år känns det mer som en fråga om när än om.

Nina, med ny energi
Nina känns otroligt fin just nu, och hon har fått med sig mycket positiv hjälp av Rolf, som vi pratade om i förra veckans blogg. Det är roligt att känna hur saker faller på plats och hur små justeringar kan göra stor skillnad.
Belgravia, vilat sig i form
”Bulan” Belgravia har haft lite vila nu ett tag, och efter det känns hon faktiskt som en helt annan häst. Det är fascinerande hur mycket vila kan göra. Nu känns hon både starkare och mer redo, och det ska bli väldigt spännande att ta henne upp i fler 1,40-klasser – och kanske även 1,45cm som jag har som ett litet men tydligt mål. Det känns absolut inom räckhåll.
Kämpar-Kjelle
Sedan har vi mister felfri, ”Kjell”. Han har presenterat sig riktigt fint i årets 7-årsklasser och varit otroligt jämn och stabil. Det ska bli så roligt att se vad han har att ge kommande år när vi får bygga vidare på det vi redan har.
Jagger och utvecklingskurvan
Och så ”Jagger”… oj vilken spännande säsong vi har framför oss där. Han är nog den häst som har utvecklats allra mest under mig under året. Jag är som en pojke på julafton inför framtiden med honom, vi känns verkligen som en riktig match, och den känslan är svårslagen.
Sist men absolut inte minst, faktiskt störst i ligan:
Zebran Arne- one of a kind
Wow, vilken häst. Det ska bli så kul att få visa upp honom för er, och jag är otroligt taggad på framtiden med honom, och det är han också, vill jag lova. Han kan både den ena konsten och den andra, om man säger så…
Det här året har lärt mig mycket, om tålamod, om tillit, och om hur viktigt det är att själv må bra för att kunna prestera. Jag går in i nästa säsong med en stark hästgrupp, ett starkt självförtroende och en genuin glädje för det jag gör.
Den känslan ni!!!
Vi hörs och God jul på er allihopa!
Erik Nordström, 24 år, hoppryttare, egenföretagare
























Följ Ridsport på