Jag är övertygad om att det finns rätt frågor och fel frågor att ställa till en elev.
Det är inte bara ett sätt att få eleven till att börja tänka själv, skapa reflektion och att jag som tränare får tillbaka av elevens uppfattning.
På ridlärarutbildningen pratades det om att ekipageträning och undervisning i grupp är två olika saker. Min ambition redan då var att mina ridskoleelever skulle få känslan av individuell undervisning när de tränade i grupp.
Omöjligt eller för stor ambition från min sida tror jag inte att det är. Jag tror inte heller att jag alltid lyckas men jag hoppas att med mer erfarenhet kunna lyckas oftare.
Utgångsläget jag försöker ha är att konkretisera instruktionerna jag ger.
Vi vill att ryttarna rider på känsla, vilket sällan är något konkret; det bygger på ryttarens upplevelse. En känsla är svårt att påverka, men den kan bli resultatet av det som vi kan påverka.
I kommunikationen med ryttaren, så hamnar vi automatiskt på att reda ut orsak och verkan.
Om vi vet varför en häst har svårare att fatta galopp i ena varvet, så kan vi också jobba fram ett ”hur-ska-vi-göra” i vår lösning.
Jag har provat mig fram och prövar mig fram fortfarande. Vilka frågor hjälper ryttaren? Vilka frågor bidrar till de lösningar vi vill hitta?
”Hur känns det”, kan vara en fråga som lika gärna ger svar eller inga svar alls. Det kan vara svårt att svara på för någon som inte vet vilken känsla den letar efter.
”Gick det bra idag?” Frågan skapar fokus på prestationen. Vilket ibland kan hjälpa, men ibland blir det fel fokus.
”Var det roligt idag?” Sätter fokus på känslan och de mjuka värdena samtidigt som det ofta svarar på samma fråga som om det gått bra.
”Vad vill du förändra?” Ibland har ryttaren svaret och ibland behöver hen resonera sig dit. Istället för att bara säga att ett pass gick dåligt så kan jag då få ryttaren att se vad under ridningen som hen kan påverka.
”Vad tar du med dig från idag?” Ryttarna har nästan alltid ett svar och fokuset hamnar på vad vi ska göra istället för vad vi inte ska göra.
”Var det en skillnad i slutet av passet motr du började?” Ryttaren något att jämföra med. Antingen att hästen svarade bättre i slutet som ett resultat av övningarna eller att något tappades på vägen.
”Vad har vi övat på idag” kan verka vara en enkel fråga, men många gånger när jag ställer frågan till eleven så har hen svårt att svara. Det gör att jag själv får fråga mig vilken röd tråd jag använt i undervisningen samt att eleven får tillfälle att se vad som faktiskt tränats på.
Jag ställer mina frågor till elever i alla åldrar och på alla nivåer.
Ett härligt minne är när jag frågade en av mina yngsta elever om hon tyckte min förklaring var bra och jag fick ett ärligt svar tillbaka:
”Du är inte sämst på att förklara.”
Mitt viktigaste fokus ligger på att utgångsläget är vad ryttaren behöver göra; det vill säga vilka faktorer kan du som ryttare påverka? Om vi så bra som möjligt påverkar det vi kan påverka, så brukar det leda till att vi får det resultat i hästen som vi vill ha.
Följ Ridsport på