”Det är allvar nu”

I den gummiklädda gången under läktaren hos Helsingborgs Fältrittklubb skuttgalopperar energiknippet till ponny med dottern i sadeln. En och en halv minut till start, det suger till i magtrakten när de försvinner in på banan där årets ponny-SM i dressyr avgörs.

Sekunderna det tar att passera dörrarna som leder till den del av läktaren som blivit kiss and cry-hörna går snabbt. Men tar på sätt och vis också en evighet. Jag fokuserar på att andas — in genom näsan och ut genom munnen samtidigt som jag klämmer ut en sträng handsprit i högerhanden som öppnat dörrarna.

Att matcha mot ett mästerskap innebär otaliga timmar av tankemöda, av svett, tårar, glädje och förhoppningar. På det en pandemi som har fått de flesta av oss att både omvärdera och reflektera över det mesta.

Det blir ett mästerskap som aldrig tidigare har anordnats. Ett individuellt inomhus-SM utan publik som går samtidigt som lag-SM och ungponny-SM. 150 ponnyer ska stallas upp i olika skyddszoner med medföljande tvåbenta.

Tävlingarna drar i gång. Dag två slår Skånes skärpta restriktioner ner som en bomb. Smittspridningen ökar lavinartat och mästerskapet hänger löst. Då mobiliserar hästfolket på plats. På det där sättet som gör att det inte går att göra annat än att älska ridsporten.

Sporten och möjligheten att faktiskt kunna få utöva den hamnar i fokus.

Nya – ännu mindre – zoner inrättas, föräldrar och tävlande ryttare går in som vakter och ser till att avstånd hålls. Känslan att nu gör vi det här gemensamt är påtaglig. Gnället över avskalat arrangemang, utan annat än bara rena tävlingar, läggs åt sidan.

Max 20 personer i kafeterian, endast de närmast anhöriga på de enorma läktarna. Sporten och möjligheten att faktiskt kunna få utöva den hamnar i fokus.

Det är ett fokus vi nu behöver hålla fast vid.

Restriktionerna som av allt att döma införs den 24 november är hårda, de utmanar och de kommer att slå hårt även inom hästnäringen – inte minst mot landets ridskolor som har en stor utmaning framför sig.

Men restriktionerna är absolut nödvändiga. Det handlar om att rädda liv.

De allra flesta av oss kan trots allt fortfarande utöva vår sport och framförallt vår livsstil tillsammans med hästarna.

Låt oss behålla det fokuset i kombination med avstånd genom vad som verkar bli en vinter ingen av oss har upplevt tidigare.

#vilyftervarandra
Heja mannen som med plasthandskar, glad min och ständiga skämt i bakfickan i sin eltraktor levererade spånbalar med vindens hastighet när regnskurarna dränkte tältstallarna på ponny-SM i Helsingborg. Funktionärssjäl ut i fingertopparna.

Detta är en krönika – en personligt skriven text. Åsikterna är skribentens egna. Krönikan publicerades första gången i Ridsport nummer 19/2020.