”Det är en utmaning som funnits länge”

Hela vår ekonomi bygger på tillgång och efterfrågan, det betyder att man kan ta så mycket betalt som någon är beredd att betala. Det är bra att vi har kommit så pass långt med att utveckla en yrkesgrupp som utbildar unga hästar, säger Tomas Torgersen.
– Men vi är kanske inte riktigt framme än. Hästägare och uppfödare vill framför allt lämna sina hästar till ryttare som de har förtroende för. Prissättningen är i dag inte särskilt varierad, det kostar mer eller mindre detsamma oberoende av
ryttarens erfarenhet och resultat. Om hästägarens kalkyl håller, det vill säga om man får betalt för det hästen har kostat med lite marginal, är man nog villig att betala vad det kostar, säger han.

Men om träningsavgifterna skulle höjas tror han att vi skulle selektera mer från början, och kanske sälja hästarna i ett tidigare stadium.
– Vi skulle vara mer angelägna att satsa på rätt hästar, och då kanske också vara beredda att ta lite högre kostnader. Jag håller dock inte med om att man kan peka ut en grupp i förhållande till en annan i kedjan. Det är först när varje länk i kedjan är nöjd som man har nått framgång. Det finns uppfödare, hästägare, ryttare och givetvis även andra yrkesgrupper kring hästarna som gör ett bra jobb och lyckas få lönsamhet i det de gör, jag tror vi behöver lyfta fram de goda exemplen ännu mer och försöka lära oss av varandra.

Lönsamheten är utmaningen

Helén Uddefors pekar på att den traditionella utmaningen inom hästbranschen är just lönsamheten, det vill säga hur man gör sin affär.
– Mycket av problematiken kommer från att vi allihop är passionsdrivna och kanske därför glömmer affärsmässigheten emellanåt. Om det går att höja priserna med 50 eller 100 procent är det i slutändan marknaden som styr, oavsett bransch. Antagligen kan du ta mer betalt om du är duktig, men alla kan sannolikt inte göra det. Uppfödare, hästägare, utbildare och ryttare är någonstans ett blodomlopp där det måste fungera för alla.

Även hon tror att en höjning av priserna i högre utsträckning skulle sätta fokus på vilka hästar som det lönar sig att förädla.
– Det kanske inte lönar sig att lämna alla hästar du föder upp i träning, utan några måste säljas tidigare. Min egen spaning är att den ekonomiska och sociala hållbarheten i branschen långsamt kommer att bli viktigare. Och oavsett var du befinner dig i blodomloppet behöver du följa med i utvecklingen och anpassa din affär.
– När det gäller hästskötarna har jag inga lösningar, det är en utmaning som funnits länge i branschen. Men ibland kan det vara värdefullt att titta på hur man gör i andra branscher.
– Kanske att flera unghästutbildare kan slå sig ihop och dela kostnader för anläggning och personal?

Fakta

Hästnäringen i siffror

”Sverige är ett av Europas mest hästtäta länder. Antalet hästar har ökat ifrån 1970-
talets rekordlåga nivåer på cirka 70 000 hästar till cirka 360 000 hästar vid den senaste stora hästmätningen 2010. I dag tycks ökningen dock ha avstannat.”

”Hästnäringen omsätter cirka 45-50 miljarder årligen, vilket motsvarar drygt 0,3 procent av BNP. Hästnäringen är det svenska jordbrukets fjärde största inkomstkälla.”

Arbetsmarknaden

Hästnäringen i Sverige genererar cirka 11 000 helårsarbeten. Flest jobb finns inom travsporten, med drygt 2 300 helårsjobb. Lantbruket är tvåa med 2 100 helårsarbeten och ridsporten ligger trea med 1 885 helårsjobb.

Källa: Rapporten ”Morgondagens hästjobb och utbildning” av Sara Westholm, Hästnäringens Nationella Stiftelse, 2015.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 6/2021.