Sverige
2 maj 18:45
Ridsportplus

”Vi måste börja ifrågasätta vilken kultur vi faktiskt odlar”

Hästskötarbristen del 3 av 3Missriktad passion, arbetskulturkrockar och kalkyler som inte går ihop. Det är några av förklaringarna till varför många tävlingsstall i dag har svårt att hitta duktiga hästskötare.

”Vi måste börja ifrågasätta vilken kultur vi faktiskt odlar”
Att driva en hästverksamhet är förenat med väldigt stora kostnader. Foto: Sandra Nordin Johansson

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du två möjligheter:

Redan prenumerant?

Prenumerera på Ridsport

Många beskriver hästföretagandet som ett företagande som balanserar på marginalerna, där lönsamheten är den stora utmaningen. Det är svårt att få kostnadstäckning och företagandet börjar snarare som en stark vilja att kunna leva på sitt intresse än som en stark affärsidé.”

Så står det i rapporten ”Morgondagens hästjobb och utbildning”. Sara Westholm, kanslichef på HYN, är arbetsmarknadsansvarig på Hästnäringens Nationella Stiftelse och författare till rapporten.

Fakta

Hästnäringens Yrkesnämd

”Hästnäringens Yrkesnämnd arbetar för att ditt hästjobb verkligen ska vara ditt drömjobb. Det handlar om trygghet, glädje och möjlighet till en lång karriär.”

Så lyder budskapet från Hästnäringens Yrkesnämnd, HYN, som är en samarbetsorganisation som företräder arbetslivet inom svensk hästsektor. När det gäller arbetsgivarrollen är målet att jobba för ett professionellt företagande med skäliga villkor och en god arbetsmiljö. Sett till ridsportens nuvarande spelregler är det en utmaning som heter duga. Inte minst med tanke på den slaka lina som hästnäringen i stort balanserar på.

Sara-hast
Sara Westholm är kanslichef på Hästnäringens Yrkesnämnd, HYN, samt arbetsmarknadsansvarig på Hästnäringens Nationella Stiftelse, HNS. Författare till rapporten ”Morgondagens hästjobb och utbildning”

Många tävlingsryttare uppger att det är svårt att hitta hästskötare som klarar av och vill göra jobbet – vad tror du att det beror på?
– Jag tror skälet är att det råder en brist på hästskötarjobb som erbjuder en lön man kan leva på – och kanske råder det brist på hästskötare som accepterar de villkor som är nu. Vår enkät visar att många har behov av personal, men bara drygt en femtedel av dem som uppgav sig ha behov har råd att anställa.

”Hästar och ridsport är en livsstil” – är det en föreställning som näringen kanske lider av?
– För de flesta är det nog en livsstil och vi kan se i undersökningar att hästnäringen sticker ut jämfört med andra branscher då man värderar jobbet som väldigt högt kopplat till passion. Vi ser samtidigt att livsstilsjobbet fungerar ett tag, kanske innan man fått barn, men att många blir slitna och slutar i förtid för att de inte orkar eller klarar att kombinera jobbet med familjeliv. Jag tror att det både är vår styrka, en stor motivation i jobbet, men också svagheten. Det har gjort att vi tidigare inte fokuserat så mycket på de så kallade hygienfaktorerna, som skälig lön, säker arbetsmiljö och rimliga arbetstider.
– Jag tror också att inställningen att det är och måste vara en livsstil kanske gör att vi tappar kompetenta personer som faktiskt ”bara vill ha ett jobb”, men inte är beredda att lägga hela sitt liv på jobbet.
– Man kan också fråga sig om man alltid blir så smart av att leva med jobbet dygnets alla timmar. Jag tror det är lätt att man får skygglappar och att vi verkligen ska ta tillvara på dem som kommer med lite utifrånperspektiv. En stor utmaning i branschen, som jag upplever, är möjligheten till riktig återhämtning och den utmaningen hänger tätt ihop med bilden av jobbet som en livsstil.

Om affärsvillkoren inte går ihop med att erbjuda bättre lön – hur ska man då tänka?
– Att driva en hästverksamhet är förenat med väldigt stora kostnader. Jag tror att vi många gånger väljer att blunda för vad det faktiskt kostar, såväl företagare som enskilda hästägare. Det innebär för många att kalkylen inte går ihop, vi tar för lite betalt. Ett hållbart företagande är när kalkylen är räknad på att vi kan erbjuda schyssta villkor, en lön man kan leva på, nödvändiga försäkringar och pensionsavsättningar samt en säker arbetsmiljö. Samtidigt finns det mycket att göra för att minska kostnaderna genom att effektivisera arbetet i stallarna.
– I en enkät vi har gjort svarar 50 procent av de 224 personer som besvarat enkäten att de har behov av mer personal – men bara cirka 20 procent av dessa anser sig ha råd att anställa. Jag tror att man måste ställa sig frågan om man har förutsättningar för att anställa personal, i annat fall kanske man ska hålla företagandet på en lägre nivå och jobba själv.
– Att driva ett hästföretag är ju ofta att få leva sin dröm, men den drömmen får inte ske på någon annans bekostnad. Vi måste också på ett bättre sätt lyfta fram det sunda företagandet, det är svårt att ta betalt om grannen inte sköter sin verksamhet korrekt och kan hålla låga priser.

Det första steget är att våga föra den här debatten.

Har arbetsmoralen hos unga förändrats eller är kraven orimliga?
– Vi ser i undersökningar att ungdomar med hästintresse värderar trygghet högre än äldre med hästintresse. Det brukar vara en allmän uppfattning hos vuxna att ”dagens unga är lata”, jag tror inte att det är specifikt för den här generationen. Däremot tror jag att unga i dag är mer medvetna om sina rättigheter, och att det finns andra alternativ till hästjobb.
– Att klaga på ”dagens unga” tycker jag är meningslöst. Vi kan inte ändra en hel generation, det leder ingen vart att föra den kampen. Då är det mer upp till den enskilda arbetsgivaren att lära sig mer om dagens unga, att förstå deras drivkrafter, att engagera sig i skolor där ungdomarna utbildas samt att försöka bli en så attraktiv arbetsgivare som möjligt.
– Jag tror att det är där det kommer att avgöras på sikt – den som lyckas locka till sig den bästa personalen med det som dagens unga värderar, samtidigt som man själv har en kraftfull affärsidé.

Finns det en lösning på dilemmat?
– Den enkla lösningen är att ta mer betalt av kunderna, betala arbetstagaren för utfört jobb med en lön man kan leva på och ta betalt för det arbetstagaren ”köper av arbetsgivaren”. I vissa fall kanske det faktiskt är så att en del av ens affärsidé är att erbjuda utbildning till unga ryttare som vill framåt i karriären, men då får man ta betalt för det. Har man sedan behov av personal i sitt eget företag så ska man betala lön för det. Om boende, stallplats och träningar är en del av ersättningen för jobbet måste det också redovisas, om inte det görs, gör både
arbetsgivare och arbetstagare fel.

Varför tar man inte redan bättre betalt?
– Jag tror vi är rädda för att ta betalt för vissa delar i näringen, exempelvis för att stalla upp och träna en häst. Tar man 8 000 kronor i månaden i träningsavgift, är det en dagavgift på 266 kronor. Jämför det med exempelvis en hantverkare, där man sällan får någon för under 500 kr i timmen. I travsporten ligger en träningsavgift hos de största stallen på runt 450 kronor per dag. Där ska det ingå personalkostnader för träning och skötsel samt foder, strö, utrustning, fordon, banskötsel, anläggningsslitage och så vidare. Sett till det är det troligtvis ändå för billigt även där. Också kunden måste vara villig att betala för en arbetsmarknad med bra villkor för såväl häst som människa.

I vilken ände ska man börja?
– Det första steget är att våga föra den här debatten. Jag tror inte att vi har varit tydliga mot kunden när det handlar om vad det faktiskt kostar. Samtidigt tror jag att många kunder är fast i samma tänk, det vill säga de kanske också ser hästarna som företagarens och personalens passion mer än det är en verksamhet och ett jobb. Jag tror det i mångt och mycket är en kulturfråga. Hur värderar vi egentligen kompetens och jobbet som görs? Vad är vi villiga att lägga pengar på? Vilka kan faktiskt leva på det de gör? Jag tror dilemmat också handlar om att vi många gånger inte har gjort något riktigt avstamp när vi går över från hobby till business. Vi har inte gjort kalkylen och det är där vi också måste börja.
– Skulle vi få ordning på det som vi kallar hygienfaktorerna så har vi världens bästa jobb, men inte på bekostnad av att du bara kan göra det några år. Jag tror absolut det finns lösningar, men vi måste börja lyfta frågorna. Vi måste börja ifrågasätta vilken kultur vi faktiskt odlar, men det kommer att ta tid. Det här är inte något vi vänder på över en natt.

Fakta

Löner och villkor – en mörk historia

2knacktautomlands_27
Det finns ingen lagstadgad minimilön i Sverige. Foto: Sandra Nordin Johansson

Lönenivån

Lönen för en hästskötare med tre års erfarenhet ligger på 24 870 kronor plus ersättning för obekväm arbetstid och övertid, enligt kollektivavtal mellan Kommunal och Almega.

En gängse lön i ett tävlingsstall kan ligga på mellan 5 000 och 8 000 kronor plus boende och i vissa fall träning och möjlighet att ta med egen häst.
– Det finns ingen lagstadgad minimilön i Sverige, så ur den aspekten har man rätt att erbjuda vilken lön man vill. Men det finns nivåer som anses skäliga och då tar man vägledning från det kollektivavtal som finns för branschen. Det viktiga är att det är transparent och tydligt i ett avtal, säger Sara Westholm på Hästnäringens Yrkesnämnd, HYN.

Hästnäringen som arbetsgivare

Totalt 750 personer – allmänhet med hästintresse, arbetstagare och elever och studenter på hästutbildningar – besvarade hösten 2014 en undersökning, som genomfördes av HNS, med syfte att ta reda på hur jobben i hästnäringen upplevs.

”Den allmänna uppfattningen var att hästnäringen kan jämföras med andra näringar, den upplevs varken som särskilt bra eller dålig. De områden som fick mer än godkänt i undersökningen var meningsfulla jobb, arbetsklimat och laganda samt möjlighet att ta eget ansvar. De områden som inte fick godkänt var lön, arbetstider, semester-villkor och anställningstrygghet.”

Facket och hästjobben

Väldigt få inom hästnäringen är anslutna till facket. Endast cirka 20 procent av arbetstagarna är medlemmar i facket, att jämföra med till exempel vårdsektorn där drygt 80 procent är medlemmar i facket.

Dåliga villkor

Arbetsvillkoren i hästnäringen är något som har debatterats under längre tid. Att villkoren för många hästjobb inte håller måttet blev tydligt i en granskning gjord av Kommunalarbetaren 2015.

Efter att ha ringt på 25 annonser om hästjobb skrev Kommunalarbetarens reporter:

”Inte ens hälften erbjuder vita löner. Månadslönen är oftast 5 000 kronor eller mindre. För det ska du jobba långa pass, ofta sex dagar i veckan.”

I granskningen framkom det också att tio av 25 arbetsgivare motiverade lönen med att den anställde samtidigt fick möjlighet att ”lära sig yrket”.

Källa: Kommunalarbetaren

Fackförbund varnar för utnyttjande av anställda

”Många som verkar inom hästbranschen har blivit företagare för att de vill ägna sig åt sitt fritidsintresse på heltid, oavsett lönsamhet. Det kan handla om att offra inkomster och acceptera kompromisser, som man inte skulle göra i andra yrken. Men om man anställer andra i sin verksamhet, så har man samma ansvar som alla andra arbetsgivare.”

”Det finns tyvärr en risk för att du som anställd i branschen utnyttjas för att du delar det stora intresset för hästar. Det gäller att se hästskötare som ett professionellt yrkesval, och ta reda på vilka villkor som gäller för yrket.”

Källa: Fackförbundet Kommunals hemsida

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 6/2021.

Så arbetar Ridsport

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

BESTÄLL NU

Köp Ridsport Komplett från 99 kr i månaden
Hingstar Online

Just nu 118 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar

Ridsport digital

69:- i månaden