Förändrad löshoppning på unghästtestet engagerar

Det förändrade löshoppningsmomentet för unghästtestet engagerar nästan lika mycket som när två-hinderssystemet gick till det tre-hindersystem som finns idag.

Vi ställde samma frågor till ett antal av huvudintressenterna kring unghästtestet och löshoppningen: unghästutbildare, hoppdomare, hoppuppfödare, tränare och representanter för regionala föreningar. Totalt ställdes frågan om deltagande till omkring 25 personer och vi har fått in svar från lite mer än en femtedel av de tillfrågade.

Frågor till intressenter

Syftet var att följa upp med frågor till de stora intressentgrupperna kring unghästtesterna såsom domare, uppfödare, tränare och unghästutbildare samt till representanter för de regionala föreningarna för att se hur förändringen tas emot ute i landet. 

Frågorna skickades med mail och som meddelande. Alla har givits möjlighet att svara anonymt om det känns bättre men ingen av de som svarat har valt den möjligheten. Ett urval av hoppdomarna har valt att avstå med hänsyn till deras domarkonferens och utbildning i början på februari, andra har inte svarat. Utöver de domare sm ingått i arbetsgruppen som tagit fram förslaget har ingen domare uttalat sig.

Frågelista

1. Hur informerades du om det förändrade löshoppningssystemet för unghästtester från 2025?
2. Vad tycker du om höjda krav för hoppdiplom och en speciell hopprutin över räcke för att nå diplompoäng? Bra eller dåligt? Lättare eller svårare?
3. Kommer du att förändra hur bedömningen av unghästarna går till / alternativt hur du förbereder unghästarna / alternativt tror du att andra kommer att förändra sina förberedelser?
4. Har du unghästar till visning på unghästtest i år, om ja hur många?
5. Vad tycker du om att rutinen inte ska användas för löshoppningen på bruksprovet?
6. Finns det någon förändring av unghästtesten du hade velat se införd?

Stort engagemang och många svar

Flera olika representanter för de olika intressentgrupperna har svarat.

Lasse Berglund
entreprenör, hopphästuppfödare och unghästtränare, håller under säsongen löshoppningsträning för cirka 150 unghästar årligen.

1. Genom kontakter i branschen
2. För mig finns det många frågetecken kvar i reglementet som nu är ute. Vem bestämmer om hästen får börja hoppa räcke, är det domaren eller visaren? Nu går det att tolka som att första språnget över räcket sker på 125 cm höjd. Jag anser att det måste sänkas först och sedan hoppas på den högre höjden 125. Att börja hoppa direkt på 125 är inte riktigt rättvist mot en grön 3-åring. För att nå full höjd över oxern ska unghästen göra sju omgångar över hinder upp till maxhöjden 130 cm, det är redan där 21 språng.
   Blir det en rivning  och hästen får en chans till så kan du snabbt komma upp 30-språng på tio till elva rundor och det får du aldrig göra på tävling med en 4-åring. På framridning inför tävlingsstart är det inte lämpligt att göra en sådan här ändring som att ha börjat hoppa på oxer och sedan ta ner bakbommen. Det kan ge hästen en kraftig överraskning och skulle rent tekniskt kunna vara en otillåten träningsmetod på en framridning för 4-åriga och äldre hästar. Hur ska en 3-åring kunna tränas muskulärt och konditionsmässigt – utan att ta skada och med hänsyn till hästvälfärden – för att vara väl förberedd för ett nu mer krävande unghästtest?
   Detta förändrade system blir en fördel för små hästar som klarar det korta avståndet på 7,3 m men blir en tydlig nackdel för större hästar med mycket scope. Det är förmodligen den sortens hästar som är framtidsstjärnorna. När banbyggare skapar en svårighet är det ofta räcke – räcke och det används sällan för unga hästar då det är för hög svårighetsgrad. Förekommer det är det ofta med avståndet ca 7,60m alltså mer plats än vad som nu kommer att ges till 3-åringarna.
3. För mig är unghästtesten en förberedelse för att den ska känna sig trygg på vad som förväntas av den för att sedan kunna känna trygghet i ridning på hinder under ryttare. Ju mer hästen är klar över vad som förväntas av den desto mer avslappnad och intresserad blir den, öronen kommer fram allt mer.
   Är problemet för mycket diplom finns det andra vägar att gå. Domarna är skickliga nog att ta ut de bästa hästarna utan att de hoppar på ett räcke. Alternativ hade kunnat vara höjda exteriörkrav för hopphästar eller högre hopp-poäng för diplomnivån.
   Systemet ska vara till för hästen – inte hästen till för systemet.
4. Jag har egentligen sex hästar som var tänkta att gå unghästtest. Nu är jag väldigt osäker på hur jag ska lägga upp det, det sista jag vill är att de blir osäkra i sin hoppning.
5. Jag har ingen 3-årig hingst att visa på bruksprovet i år men jag tror att det hade blivit ett rejält liv på hingstägarna om det här systemet införts så snart.
6. När nu hästvälfärd står på agendan varje dag i veckan hade jag velat se att vi gjorde unghästtesten lättare för den unga hästen i stället för svårare. Att skicka med dem en bra upplevelse är viktigare.

Birgitta Jonasson
Hopphästuppfödare med många diplomhästar och vinnare av Hornsundspokalen, driver stuteri norr om Hörby och hästarna döps med SN efter sitt namn.

1. Jag såg det först på sociala medier i mellandagarna.  
2. Jag kan väl inte säga att jag tycker det är bra, sen tror jag inte att det är något större problem för hästarna att göra det, men det blir många frågetecken ändå. Om du har en häst som hoppar fantastiskt bra för t ex 9-9  som då ska testas på räcke för diplom och den inte klarar det, får den sina 9-9  ändå fast utan diplom?
   Även om hästarna är tränade för det så kommer nog en del att bli förvånade. Det blir ju en konstig ändring i slutet av testet när du egentligen är nöjd och vill belöna hästen !
3. Ja, det måste man ju göra för att förbereda hästen på bästa sätt och ja, jag tror att andra kommer att förändra sina förberedelser. Problemet är väl här att alla kanske inte har den kunskapen och då är risken att det inte blir så bra för hästen.
4. Vi har två stycken men vi är fortfarande i början på utbildningen av dom så vi får se om de har möjligheten att komma i form. De har ju sina växtperioder och det är inte alltid lätt att få upp dem i den konditionen som krävs.
5. Det är ju lite konstigt, kan jag tycka men det kanske inte går att ändra så snabbt ?
6. Fler bommar i hindren hade varit bra och om nu hopphästarna ska visa att de kan taxera rätt utan en duktig ryttare så kanske de ska kolla om det går att få en dressyrhäst att börja trampa några steg, bra gång räcker inte alltid för att gå GP dressyr.

Johanna Wall
Hoppryttare, unghästutbildare, hingsthållare och uppfödare med verksamhet norr om Hörby tillsammans med Anna Krügel.

1. Jag hittade information i sociala medier.
2. Jag tror det kommer att gynna de försiktigare hästarna mer än de som kanske har  mycket scope, om det är bra eller dåligt får vi nog se om några år först.
3. Nej,  vi har redan tidigare ibland hoppat räcke för att det inte alltid ska se likadant ut.
4. Ja, det blir nog ett gäng i år också.
5. Jag tycker det är lite konstigt men utgår från att de (SWB)  har en plan för det.
6. Jag hade velat se att kravet på ridprov återinförs, det är ju trots allt ridhästar vi avlar fram som ska ridas.

Joel Andersson
Hoppryttare med stor erfarenhet av unghästutbildning och visning av hingstar på bruksprov. Har egen verksamhet och uppfödning av hopphästar utanför Västerås tillsammans med Olivia Borén.

1. På Facebook, sociala medier
2. Jag tycker inte att det nya upplägget är bra för de unga hästarna. Först ska du genom flera rundor hoppa många hinder och över oxern. När du plockar bort bakbommen i slutet så riskerar du att i stället sätta dit den unga hästen. När unghästen har hoppat upp till maxhöjd på oxern är de flesta unghästar lite möra.  Att i det läget ta bort en bakbom inbjuder till att hästen springer in i hindret. Så får vi inte göra när vi hoppar fram en häst på tävling, det är inte juste.
   En annan viktig fråga är hur mycket kommer markbommen att vara utrullad, lite eller mycket? Det ska vara bestämt i reglementet hur långt den ska vara utrullad och jag tycker det ska det vara rejält utrullat, en hjälp till att hoppa felfritt.
   Jag tycker det vore bättre att göra som i DWB med räcke först i löshoppningen, det är mer utbildande för de unga hästarna. Hur hästar taxerar ser du på de två hjälphindren, över oxern ser du scope.
3. Först när det kom ut var min första tanke att jag inte skulle visa. Men jag har två fina ungston jag vill visa, så jag måste träna dem på det här. Det blir lågt räcke med utrullad markbom som jag tränar dem på, inte på maxhöjden 125 cm.
4. Just nu är det bara våra egna uppfödningar, två ston, som ligger i planen
5. Det systemet som finns för löshoppningen på bruksprovet är bra i sig. Men, om det nya systemet nu ska ge så mycket mer information så förstår jag inte varför de inte ändrar på bruksprovet. Jag är dock glad att de behåller systemet, jag visar tre stycken hingstar i år och en är 3 år och aktuell för löshoppningen. Kanske danska systemet med räcke – oxer – oxer kunde vara något att införa i stället.
6. Jag tycker att unghästesten har varit fint utformad för i alla fall hopphästarna. Jag tror att de många diplomen beror på att dels att hästarna blivit bättre och att många bara visar sina allra bästa hästar. De är redan utvalda när de kommer till unghästtesten och därför blir det allt bättre resultat. Vi visar själva bara de vi tror på.

Ulrika Trägårdh
Hoppryttare och unghästutbildare, uppfödare och tränare. Håller under säsongen löshoppningsträning för runt 50 ekipage per år.

1. Jag informerades om det av en representant från vår regionala förening Österlens Hästvänner.
2. En del domare tänker på hästarna och en del domare vill kunna stå för sitt betyg och höjer på ett sätt som gör att hästarna river. Det kommer att bero väldigt mycket på vem som dömer och för hästar som har lätt för det är det förmodligen inga problem. Rätt domare som läser hästarna kommer aldrig att ställe en häst som inte är redo inför att hoppa räcket. Men domare som vill kunna stå upp för ägare/visares krav kommer att låta hästarna hoppa ändå och då kan det bli problem.
   Om du som amatör tränar din häst enligt den här modellen är det lätt att hästar både överhoppar sig och blir avskräckta.
   Vi tränar med jämna mellanrum på räcke men vet ju hur vi ska lägga upp det så att hästen känner sig trygg. En duktig domare ser om hästen hoppar för diplom, de behöver inte räcket.
3. Jag kommer att träna som vanligt med målet att hästarna blir trygga. För de mer begåvade hästarna måste jag ge erfarenhet av att hoppa på räcke så att de är trygga med den modellen och känner igen den. Jag vill gärna göra likadant hemma som borta på unghästtesten, det brukar ge hästarna en trygghet.
4. Kanske har jag några. Jag visar bara om jag tror att de är redo och eventuellt kan nå diplompoäng.
5. Jag är inte så van vid bruksprovsmodellen men kan nog tycka att det kanske är mer där det är viktigt att testa av för hingstar som ska vara i avel.
6. Ibland känner jag att många hästar hade mått bra av att få en minut till i början för att slappna av i ringen. Jag tror det hade kunnat ändra på resultatet för ganska många av de mer känsliga hästarna. Vissa domare är bra på att läsa hästarna på den här punkten och ger dem tid men inte alla.

Lena Zeiloth
Hingsthållare och hopphästuppfödare från Eklunda Stuteri utanför Örebro med stor kännedom om de europeiska stamböckernas system för hingstgodkännande.

1. Jag hade hört lite talas om att en ändring var på gång men fick det bekräftat i mellandagarna.
2. Jag är inte emot att det hoppas på räcke i sig. Jag tycker det är onödigt att göra det på slutet som det nu är tänkt. Reglementet är slarvigt formulerat och det kommer att ge en stor osäkerhet i bedömningarna landet runt.
   Jag tycker det är väldigt otydligt beskrivet i reglementet hur hoppningen av räcket ska hanteras, det står maxhöjd 125 cm på räcket. Det står inte om hästarna ska hoppa på detta höga räcke direkt eller om det avses att de börjar på en lägre höjd och att det kan höjas efterhand vilket då ger ett större antal språng. Måste din häst hoppa 125 cm för att få diplom eller räcker det med ett lägre räcke? Jag ser en stor risk att det kommer att tolkas olika och vi får därmed ett sämre och mer osäkert underlag för avelsvärderingen.
   Sen är det detaljer som får stor betydelse, avståndet 7.30 är baserat på att hoppa en oxer och blir egentligen för kort om du ändrar det till räcke – räcke för de två sista sprången. Jämför gärna med avståndstabeller för banbyggnad för hoppning under ryttare.
   Andra avelsförbund testar sina hingstar (inte alla unghästar som på unghästtest) på räcke till exempel i Danmark och Belgien. Ingen avslutar på räcke utan hoppar detta försvårande avstånd i början av visningen innan hästen blir trött och när den är lite pigg och kanske springer på lite. Det ger då en bra indikation på om hästen är hindersmart och uppmärksam vilket vore betydligt bättre att göra även här i Sverige. Det känns som SWB och arbetsgruppen försöker komma på ett eget system men varför uppfinna hjulet en gång till.
3. Du måste sätta ganska mycket kondition i de unga hästarna för att klara det nya upplägget. Du kan ta bort självförtroendet på en ung häst om de kommer in utan tillräckliga förberedelser.
4. Vi visar sällan unghästar på unghästtestet, det finns ett gäng 3-åringar här men det passar sällan in i tidsschemat för oss som har hingst- och seminstation.
5. Om det var någonstans det skulle användas är det på hingstarna under bruksprovet men då hade vi behövt få visa dem själva, inte använda en grupp utsedda funktionärer som det är idag.
6. Jag tycker att man för unghästtestet ska eftersträva så lite miljöpåverkan och ha så få olika variabler kring utförandet som det går. Det publicerade reglementet känns slarvigt och dåligt genomarbetat och innehåller fler motsägande skrivningar och en alltför dålig beskrivning om hur hoppningen av räcket skall genomföras, vad som krävs för diplom etc.
   Vi skulle mycket väl kunna  hoppa räcke på alla hästar om vi bara gör det tidigt i hoppningen, då kan alla hästar göra samma och vi får ett bra underlag för avelsvärderingen och kan till och med få mer information än idag.

Åsa Blom Thulin
Hopphästuppfödare från Växjö och SWB-medlem, tidigare ordförande i SWB Kronoberg.

1. Jag läste om det när någon delat det i sociala medier.
2. Att kraven höjs tycker jag är relevant, det ska krävas högt betyg för diplomstatus. En bra hopphäst kommer att lösa uppgiften utan problem, aveln är så pass specialinriktad idag så den förändrade detaljen skiljer möjligtvis ut agnarna från vetet, precis som det säkert är tänkt.
3. Alla mina unghästar tränas på samma sätt, jag förändrar inget särskilt pga det här. Mina hästar är generellt hoppglada och positiva så att ändra från oxer till räcke har jag redan gjort vid ett flertal tillfällen utan att det skapat problem. Givetvis får man vara observant på den enskilda hästen och dess reaktion. Jag tittar även mkt på visningar från andra länders förbund och tar inspiration därifrån också.
4. Av mina SWB-uppfödningar så finns det tre som är födda 2022. De ägs inte av mig längre men jag hoppas förstås att de ska visas!
5. Kanske blir de vanliga unghästarna ett pilotprojekt och därefter bestäms om det införs till bruksprovet nästa år? Hoppas oavsett att en noggrann utvärdering görs av den nya rutinen, det kommer inte att passa alla hästar.
6. Att ridprovet återigen blir obligatoriskt för diplomstatus, oavsett disciplin.

Mattias Åsbrink och Maths Örtbring
M & M Stables, hopphästuppfödare, unghästutbildare och visningsteam.

1. Via sociala medier.
2. Vi tycker att det system som varit hittills fungerat bra. Om man vill ha högre krav kunde det ha räckt med att höja poängkravet för diplom. Det känns som att det kan bli för svårt för 3-åriga hästar i en för dem ny miljö, att ställas inför en helt ny uppgift när de förmodligen börjar bli lite trötta. Det hade räckt med att ändra oxern till ett räcke och låta seriens utformning vara kvar.
3. Ja, såklart behöver hästen tränas för de uppgifter den eventuellt kommer att ställas inför under testet.
4. Har du unghästar till visning på unghästtest i år, om ja hur många?
5. Ja, tre stycken som vi har i träning och sen brukar det tillkomma några där vi bara hjälper till vid själva visningstillfället.
6. Det känns lite kluvet att SWB anser att de behöver höja kraven vid unghästtesten men inte vid bedömningen av framtida avelshingstar. Vi tycker att tidigare utformningen av unghästtestet har fungerat bra. Lite ”om det inte är sönder så börja inte laga på det”. Anses det att kraven måste höjas för diplom så hade det räckt med att höja poängkraven.

Örjan Larsson
Hopphästutbildare och hingstvisare med egen verksamhet samt aktiv på Bollerup och ordförande i den regionala föreningen Österlens Hästvänner.

1. Via Tidningen Ridsport
2. Jag är inte säker på att man behöver höja kraven på diplom redan. Korrelationen mellan dagens löshoppning och svår klass är relativt god.
   För mig är det viktigare att se över den uppsuttna hoppningen för 4-åringar.  Att göra det mer attraktivt att visa dem på ridhästtest än det är idag.
3. Vi kommer inte att förändra något i förberedelserna då vi redan övar på ett högre räcke. Dock hoppar vi alltid det högre räcket först och sen sänker vi och börjar på oxer. Det är bra att reglementet ändrades så att de inte längre ska ta bort A-hindret.
4. Vi har i år färre 3-åringar att visa, just nu är det  två till tre stycken i  dagsläget.
5. Jag tycker att det är bra att systemet inte införs på bruksprovet i år. Det måste testas av på unghästtest först.
6. Jag tycker unghästtestet  är bra i sin nuvarande form. Unghästtest är bara en fingervisning. Det nuvarande systemet kräver mindre av visaren och förberedelserna vilket ger mer representativa resultat för beräkning av statistik. För mig är det viktigare att se över 4-åringarnas hoppning och göra det attraktivare att visa på ridhästtesterna.

Tidigare artiklar publicerade i samma ämne.