ForskningMitt i debatten om hästvälfärd startar ett forskningsprojekt om människor som kränks i stallmiljöer.
– Det är ingen tävling om vem som har det värst. Tvärtom finns det många paralleller, säger forskaren Susanne Johansson.
Forskare söker mönster i övergrepp inom ridsport

Hej, kul att du vill läsa artikeln!
Berättelserna om övergrepp och kränkningar inom ridsporten är många, men hur ser det större mönstret ut? Det ska en ny forskningsstudie söka svar på.
– Vi vet att övergrepp förekommer, men vad har händelserna gemensamt, hur vanliga är de och vad beror det på att den som drabbas i många fall väljer att inte berätta?
Det säger Susanne Johansson, lektor vid GIH och en av forskarna som nu ska djupdyka i otryggheten i stallet.
De vill veta vilken roll det spelar att det finns hästar med i bilden, hästar som kan användas för att utöva makt och få kontroll över andra.
Fakta
Forskningen
Vad: Forskningsprojektet heter ”Trygga idrottsmiljöer inom hästsektorn i Sverige och Norge”
Ansvariga: Susanne Johansson, fil dr och högskolelektor i idrottsvetenskap vid GIH, tidigare ledamot av Svenska Ridsportförbundets trygghetsråd, och Åse Strandby, professor vid NIH.
Syftet:
- Undersöka upplevelser, förekomst och karaktärsdrag av sexuella trakasserier och övergrepp inom hästsektorn.
- Undersöka riskfaktorer och gråzoner som kan möjliggöra sexuella trakasserier och övergrepp inom hästsektorn.
- Bidra med information och rekommendationer för trygghetsarbetet inom hästsporten.
Viktigt för forskarna är också att få ut sina resultat så att hästsporten kan genomföra förändringar.
– Vi vill flytta fram positionerna kring vad som är pratbart. Många undviker att prata om otrygghet i stallet, eftersom det skulle vara detsamma som att erkänna att det finns problem, och en sådan tystnadskultur drabbar framför allt de som utsatts.
– Därmed läggs ansvaret på de utsatta att berätta för att skapa en samtalskultur, och det är inte drabbade som ska behöva ta det initiativet, säger Susanne Johansson.
Enkät och intervjuer
Första steget i projektet består av en enkät och en intervjustudie. I enkäten kan alla som har vistats i stallmiljö delta, oavsett om man har egna erfarenheter av kränkningar eller inte. Intervjustudien vänder sig till dem som har något att berätta.
– Här kan det bli så att vi får höra om brott som begåtts, men vi har ingen anmälningsplikt i vår forskarroll, utan tystnadsplikt. Även om vi önskar att alla lagbrott polisanmäldes vill vi med studien undersöka hur utsatta personer resonerar kring att berätta, söka hjälp och eventuellt anmäla.
Många undviker att prata om otrygghet i stallet, eftersom det skulle vara detsamma som att erkänna att det finns problem.
Forskningen om kränkningar mot människor i stallmiljö startar i ett läge då mycket fokus ligger på hästarnas välfärd.
– Det här är ingen tävling i vem som har det värst. De två områdena har mycket gemensamt, för de handlar båda om hur vi normaliserar övergrepp. Arbetet bör till stor del vara likartat när det gäller att förebygga och sätta in åtgärder.
Även hästar utsatta
Susanne Johansson misstänker också att den som behandlar människor illa också kan behandla hästar illa.
– Vi vet att det är så i enskilda fall, men här skulle det behövas mer forskning.
Under hösten pågår insamlingen av material, både i Sverige och i Norge, eftersom de båda ländernas idrottshögskolor gör studien tillsammans.
– Det ska bli intressant att se hur länderna skiljer sig åt, och vad det innebär att Norge inte alls har den ridskolestruktur som Sverige har, säger Susanne Johansson.
Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 15/2024.
Så arbetar Ridsport
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.
Följ Ridsport på