Forskarna till FEI: ”Nu krävs erkännande och reformer”

I februari skickade en grupp forskare ett upprop – ”letter of concern” – till FEI med anledning av ett stort antal bilder på dressyrhästar med öppna munnar, bilder från världscuptävlingarna i Amsterdam och Neumünster. Den 9 april hade gruppen sedan en genomgång med FEI:s veterinärkommitté.

Nu kan alla ta del av forskarnas presentation i form av en 50 minuter lång film som kan ses här.

Föreslår regeländringar och förbättringar

Filmen består av presentationer med de medverkande forskarna, som ingående beskriver problemen som kan ses på bilderna och hur de påverkar hästarna.

Forskarna presenterar också sina rekommendationer till förändringar av synen på hästarna, på deras utrustning och på ridningen, liksom förslag på regeländringar och förbättringar av kontroller och bedömning.

Animeringar av tusentals bilder

Filmen visar animationer av de bilder, tagna av fotografen Crispin Parelius Johannessen, som tidigare presenterats samt även andra bilder, från London och Basel. Syftet med animationerna är att tydliggöra att exemplen med dressyrhästar som uppvisar blå tungor, nedsatt andningsförmåga och sammanpressning av vävnader inte är ögonblicksbilder utan representativa för hela ritter.

De medverkande forskarna är Cristina Wilkins, Amy Lykins, Paul McGreevy, Cathrynne Henshall, David Mellor och Kati Tuomola.

Fotografen Crispin Parelius Johannessen medverkar också i filmen och beskriver sitt arbetssätt där han tar 8000 bilder på en häst under en ritt – bara i Amsterdam hade han fotograferat 163.759 bilder – och vilka hans urvalskriterier är.

Vill fokusera på lösningar

Forskarna understryker att de vill fokusera på lösningar, inte skuldbelägga. Deras förslag till lösningar är i korthet:

• Erkänn riskerna med utrustning som applicerar tryck på hästarna; att de möjliggör kraft som gör att hästens biologiska gränser överskrids.

• Erkänn att skador från bett, försvårande av andning genom hyperflexion och konfliktbeteende är bevis på bristande hästvälfärd. Förhindra att dessa skador döljs.

• Respektera hästarnas behov av att utföra komfortbeteende som att svälja eller gäspa. Revidera bedömningskriterierna för att belöna istället för att bestraffa ryttare som släpper på tygelspänningen.

• Använd icke-invasiva verktyg som högupplöst fotografering för att identifiera problem. Integrera verktygen i bedömningen. Dokumentera tryckinducerade skador.