Forskningssvepet: Ny långtidsstudie om eksem och allergi

I ett 13 år långt projekt i USA och på Island har forskare undersökt vad som har störst betydelse för uppkomst av knottallergi hos islandshästar: tidig exponering eller ärftliga faktorer. 

Flera hjordar med islandshästar som levde under identiska förhållanden jämfördes. Den avgörande skillnaden mellan grupperna låg i tidpunkten för den första exponeringen av svidknott och om fölen fick allergenspecifika antikroppar från sina mödrar eller ej. 

Resultatet var slående: 62,5 procent av de hästar som upplevde bett från svidknott för första gången i vuxen ålder, uppvisade överkänslighet mot knotten och utvecklade senare sommareksem. Av de hästar som fick sin första exponering under uppväxten utvecklade endast 21,4 procent allergi. Ingen av hästarna som exponerades från födseln visade några tecken på överkänslighet mot svidknott, trots att de hade en genetisk predisposition; alla helsyskon hade minst en allergisk förälder.

Resultaten visar på vikten av rätt timing i träningen av immunsystemet och anses kunna användas på andra typer av allergier och överkänslighet, både hos häst och människa. 

Källa: Early allergen introduction overrides allergy predisposition in offspring of horses with Culicoides hypersensitivity. Elisabeth Simonin et al.

*****

Lita på lukt- och synintryck

I ett test av 50 höprover av olika kvalitet undersöktes innehåll av damm, mögel och andra skadliga mikroorganismer. Därefter kontrollerades hur proverna luktade och om det fanns synliga tecken på dålig kvalitet. Forskarna fann då att det går att via lukt- och synintryck avgöra den hygieniska kvaliteten på hö. Näringsinnehållet kräver dock analys.

Källa: Sensory assessment of hay samples: abnormal odor predicts increased dust levels and impurities suggest microbiological contamination. Virginie Marie Angéle Bouverat et al.

*****

Människan ersätter inte annan häst

En polsk studie har undersökt om människor kan ersätta hästars behov av hästsällskap. Tolv varmblodshästar isolerades från andra hästar och fick i stället mänsklig kontakt vid fyra tillfällen: 

• Hästen hölls i ett grimskaft.

• Hästen klappades.

• Skötaren pratade med hästen.

• Både klappade och pratade med hästen.

Inga hästar reagerade särskilt mycket på människan. De ston som ingick i försöksgruppen reagerade minst, valackerna var mer positiva. Att människan pratade med hästen gav bäst effekt.

Källa: Social isolation of horses vs. support provided by a human. Iwona Janczarek et al.

*****

Tolkning av pain face

En engelsk undersökning av hur olika personer tolkar pain face hos hästar och människor utefter fotografier, uppvisade stor variation. Bland annat framkom att de 100 deltagarna var bättre på att upptäcka smärta hos människor än hos hästar, men att de 30 deltagare som hade tidigare hästvana, var bäst på att se de subtila signaler som hästarna sände ut.

En viktig upptäckt var att socialt ångestfyllda personer var mer benägna att felaktigt bedöma hästar som att de hade ont, när de inte hade det. 

Detta tyder på att mänskliga psykologiska egenskaper kan påverka hur vi tolkar djurs beteende, vilket ibland leder till feltolkningar.

Källa: Reading pain in horse and human faces: the influence of horse experience, social anxiety, and empathy. Nicola J. Gregory et al.

*****

16

… kilos åtdragning av sadelgjorden i stället för åtta flyttade fram sadelns tryck till främre delen av ryggen; det fördelades alltså inte jämnt.

Källa: The effect of girth design and girth tension on saddle-horse pressures and forelimb stride kinematics in rising trot. David Marlin et al.

*****

Dressyrhästar kan ha förhöjd risk för magsår

Högintensivt arbete, ojämn tillgång till foder, stressiga miljöer och vissa utfodrings- eller inhysningsrutiner ökar risken för magsår i nedre delen av magsäcken. Vissa studier pekar ut varmblodiga dressyrhästar som extra drabbade.

Källa: What horses are most likely to develop gastric ulcers? Phoebe A. Smith, The Horse.

*****

Tre  sätt …

… att stärka hovkvaliteten när temperaturen mellan minus- och plusgrader. Det kan leda till hovarna blir sköra och spricker eller bryts av. 

1. Försök hålla hagar och boxar så torra som möjligt, fria från lera, fukt och gödsel. Allra sämst för hovarna är lera blandad med ruttnande hö och gödsel.
2. Se till att hästen rör sig tillräckligt mycket, god cirkulation är viktig för horntillväxten.
3. Räkna på foderstaten, så att hästen får rätt näring.

Källa: Horse hardening tips. The Horse dec -25.

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 1/2026.