Framtidens superhäst: Vad krävs och vad funkar inte för framgång i sporten?

De avelskombinationer som uppfödarna bestämmer sig för att göra i år ska ge hästar som är framgångsrika om tio år.

Det räcker inte att du som uppfödare lyckas komma fram till vilka hingstar och ston som har den bästa förärvningen i dag. Du måste dessutom fundera kring hur sporten kommer att utvecklas de närmaste tio åren. Kanske är det då helt andra egenskaper som måste finnas hos en hopphäst för att den ska kunna lyckas på högsta nivå. Det innebär att fölen som föds nästa år måste ha med sig dessa egenskaper i sina arvsanlag.

”Långsamma hästar har ingen framtid”

Maria Gretzer har själv tävlat på högsta nivå och var bland annat sexa individuellt vid OS i Barcelona. Hon har dessutom varit förbundskapten för det svenska landslaget och sitter nu som ryttarrepresentant i FEI:s styrelse.

”Athletic scope” är det uttryck som Maria Gretzer återkommer till när hon pratar om framtidens hopphäst.

– Långsamma hästar har ingen framtid. Det tempo som hästarna måste ha i dag, för att klara maxtiden, innebär att de måste vara snabba, smarta med bra huvud och hög ridbarhet. De som hoppar väldigt väl och är extremt rädda om sig är ibland begränsade när det kommer till de riktigt höga höjderna, säger hon.

Det tempo som hästarna måste ha i dag, för att klara maxtiden, innebär att de måste vara snabba, smarta med bra huvud och hög ridbarhet.

– Men det är mycket värre med de lufsiga och långsamma hästarna. Det har blivit mycket hårdare regler när det gäller att använda spö och sporrar och det kommer förmodligen att bli ännu strängare i framtiden. Då kommer det att vara väldigt viktigt med en naturlig framåtbjudning, säger Maria Gretzer.

”Måste vilja hoppa”

Birgitta Jonasson, Stora Nääs stuteri i Linderöd, har bedrivit framgångsrik hopphästuppfödning i stor skala tillsammans med sin man Jonas Jonasson i många år. De är inne på samma linje som Maria Gretzer.

Egenskaper som Birgitta och Jonas Jonasson letar efter är scope, men samtidigt kvicka och inte för stora hästar.
– Det är väldigt viktigt att hästarna är samarbetsvilliga. De måste vilja hoppa, säger Birgitta Jonasson.

Maria Gretzer menar att uppfödare måste tänka till så att du inte får fram en häst som inte är bra nog till toppryttarna och samtidigt för svår för amatörryttarna.
– En sådan häst är svår att sälja. Alla letar efter lättridna, atletiska hästar. Det måste se lätt ut att rida den, säger Maria Gretzer.

En viktig sak att tänka på för uppfödarna är att teknikskydd kommer att förbjudas.

Som exempel tar hon upp sin egen uppfödning undan OS-stoet Marcoville och efter Casalls pappa Caretino. Avkomman hon fick var mycket trevlig men hade lite för lite nerv för att räcka till på allra högsta nivå.

– En viktig sak att tänka på för uppfödarna är att teknikskydd kommer att förbjudas. Detta medför att en naturlig bra bakbensteknik kommer att vara väldigt viktig hos den framtida hopphästen, säger Maria Gretzer.

Förändring på mästerskap

Jonas Holmberg är ordförande i Ridsportförbundets hoppkommitté och banbyggnadsgruppen. Han är dessutom entreprenör på tre ridskolor och uppfödare i liten skala med ett till två föl per år.

– Under de senaste 10-15 åren har mästerskapen mer blivit som en vanlig tävling, säger han. Innan dess krävdes det hästar med en enorm kapacitet för att klara de höga och breda hindren som användes, men de behövde inte vara så snabba eftersom maxtiden var väl tilltagen, säger Jonas Holmberg.

Detta innebar också att de hästar som gick mästerskap inte genomförde fler större tävlingar det året. I dag har mästerskapen mer blivit en tävling av flera på högsta nivå. De rids med ett betydligt högre tempo, som ställer helt andra krav på hästarna. Dock kan det fortfarande vara så att hinder med lokal anknytning som hästarna inte har sett tidigare, kan ställa till problem.

I början på 2000-talet började man använda grundare hållare att lägga bommarna i. Det räckte att hästarna nuddade bommarna för att de skulle falla och det blev en stor fördel för dem som hade extremt försiktiga hästar. Detta medförde tyvärr att hästarna behandlades på olika sätt för att de skulle bli känsligare i benen och därmed försiktigare.

Efter OS i Hongkong 2008 bestämdes det därför att skållorna ska vara 18-20 mm djupa.
– Det är viktigt att vi har svenska representanter i den internationella banbyggnadsgruppen såväl som i FEI, för att vi ska kunna hålla oss uppdaterade om vad som är på väg att hända i sporten, säger Jonas Holmberg.

En tydlig tendens de senaste fem åren har varit att maxtiden blivit tajtare och tempot därmed drivits upp. Många banbyggare mäter banlängden för tajt för att stressa fram nedslag. Detta gynnar försiktiga, modiga hästar, inte så mycket ryttarskicklighet.

Underlagen har också blivit mycket bättre och betydligt snabbare. Framtidens hopphästar måste därför vara både snabba och atletiska så att de kan svara när banbyggaren ställer krav på reglering både framåt och bakåt.

Kapacitet och teknik på högsta nivå

Prestationsförmåga i form av kapacitet och teknik på högsta nivå. Det är vad ston och hingstar självklart ska förärva, för att lämna avkommor som går GP om tio år, enligt Emma Thorén Hellsten, SWB:s avels-ledare.

– Lika viktigt är rätt inställning hos hästarna. De ska gilla att arbeta och göra det de är avlade för. Inställning och temperament går att påverka med avelsarbete. Vi har redan kommit långt när det gäller det om vi jämför med för 30 år sedan. Vi fortsätter på den vägen, med allt bättre verktyg och mer kunskap, säger Emma Thorén Hellsten.

De ska gilla att arbeta och göra det de är avlade för. Inställning och temperament går att påverka med avelsarbete.

Från och med 2019 kommer en ny regel som säger att det måste finnas marklinje på alla hinder upp till och med 120 cm och det rekommenderas även för 130 cm. Antalet hinder i dessa klasser kommer att ändras och ska vara minst åtta och max 14. Det blir längre banor, men inte nödvändigtvis fler maxade hinder. Unghästen kan få hoppa några fler men enklare språng.

– Det är på dessa nivåer som vi utbildar hästar och ryttare, säger Jonas Holmberg.

Han tror att mycket av avelsarbetet handlar om tur.
– Det är inte nödvändigt att stoet själv har tävlat på hög nivå. Det måste dock komma ur en förärvnings-säker stam och ha nära släktingar med mycket goda prestationer.

Följa dygnet runt

Jonas Holmberg framhåller det tyska Holsteinerförbundet som grundstenen för dagens hoppavel och anser att de som driver utvecklingen där arbetar ideellt och inte i eget vinstsyfte.

– Capitol är den hingst som har betytt mest för hoppaveln och jag tror på hingstar som Catoki och Colman. Av de hingstar som finns i Sverige tror jag att Singular La Silla och Crusader Ice kommer att få en avgörande betydelse, säger han.

Birgitta Jonasson understryker att det som uppfödare är A och O att man följer med i vad som händer på tävlingsbanorna, såväl internationellt som nationellt.
– Tack vare ClipMyHorse kan man följa sporten dygnet runt.

Härstamningarna på unghästarna vittnar om att Birgitta och Jonas Jonasson lägger ner tid och pengar för att kunna använda de allra mest intressanta hingstarna. Samantha är till exempel dräktigt med Cornet Obolensky med fryst sperma, trots att hon är 23 år.
– Till de unga stona använder vi alltid äldre, förärvningssäkra hingstar, men till de äldre stona som visat säker förärvning provar vi ibland yngre hingstar som vi tror mycket på.

Exteriör och robusthet

Emma Thorén Hellsten lyfter fram vikten av egenskaper som ”robusthet” eller ”tålighet”. Hästarna ska klara att resa, komma till nya miljöer och inte hetsa upp sig för mycket i olika situationer i vardagen.

– I begreppet robusthet ingår friskhet och hållbarhet, som utöver temperamentet också påverkas av hästens konstitution.

Hon framhåller att en häst som har en ändamålsenlig exteriör i allmänhet tål arbete bättre och håller längre än en som inte har det.

– Inom några år kommer den linjära beskrivningen som vi har genomfört på unghästtesterna sedan 2013 att ha givit mer specifik information om såväl optimal exteriör för olika sorters prestation samt för vissa temperamentsegenskaper.
– Utifrån detta kan vi avla ännu mer målinriktat för såväl hållbarhet som prestation, säger Emma Thorén Hellsten

Andel hopphästar
• Cirka 4300 SWB-ston betäcktes 2017 och ungefär 65 procent av dem med målet att föda upp hopphästar.
• Enligt tävlingsstatistiken 2017 tävlade 63 procent av hästarna i hoppning.

Texten publicerades första gången i Ridsport nr 18/2018.