”Ge hästen rätt förutsättningar”

Ingen häst är den andra lik.
– De är precis som vi människor. Något kanske fungerar på en individ, men inte på en annan, säger Anna Hedbys.

Vissa hästar är kanske ”högerhänta”, andra har svårare med vänstersidan, eller att hitta sin jämnvikt.
– Så det gäller att vara noggrann med rakriktning och balans från början, från  det att hästen rids in som 3-åring. Annars blir det svårt och problemen kommer att hänga med hästen hela tiden.
– Grundutbildningen är viktig men man ska också komma ihåg att lösgjordhet är en färskvara som kan surna på tre dagar.

Går på känsla

Allt ska göras på känsla – att forma alla hästar i samma mall är inget för Anna, det har hennes erfarenheter lärt henne. Ända sedan hon som totalt hästtokig tjej under uppväxten i Göteborgstrakten hittade till dressyren genom sin new forestponny har nyfikenheten och insikten att anpassa sig efter hästen väglett henne.

När hon sedan träffade Eric Lette, och i ännu högre grad under elva år på Hogsta med Lussan Nathhorst och Sophie Fleming-Tärnström, formades hennes syn på dressyr.
– Jag fick de stora resonemangen av Eric, olika lösningar av Lussan och verktygen och metoderna av ”Soffi”. Dressyren blev strukturerad och enkel. Det gav mig en stadig grund och plötsligt förstod jag vad jag gjorde.

All denna kunskap och insikt förmedlar hon till sina elever, inklusive dottern Ellen som tävlar på högsta ungdomsnivå.
– Ingen häst får några höga dressyrpoäng om den inte är rak. En rak häst är också viktig för hållbarheten.
– Det är faktiskt också en säkerhetsgrej att hästen är rak. Den kan ju lättare göra sig ”dum” exempelvis vid uteridning om den inte låter sig påverkas i ena sidan.

Men hur märker man då om hästen inte är rak?
– Den kanske inte vill ställa igenom utan går med huvudet på sned eller lägger vikten på innerbogen och vill inte riktigt gå ut på spåret.
– Är du osäker, titta i spegeln. Det sitter en väldigt bra gratistränare i den där spegeln.
– Vi ska arbeta mjukt, det vi inte ska glömma är att vi aldrig får ta till hårda metoder när vi arbetar med hästen. Vi ska respektera det hästen är född med, den måste få vara den den är och man ska gå varsamt fram. Ridningen ska vara som ett pass i en Friskis&Svettis-grupp för hästen.

Tempoväxlingar är stärkande.
– Samla bara några steg och gå varsamt fram så att du inte förlorar kvaliteten i mekaniken. Det ska naturligtvis också göras med hänsyn till vilken utbildningsnivå hästen befinner sig på.

Övergångar är bra övningar

Tempoväxlingarna kan varieras med öppnor och slutor längs långsidorna där man verkligen känner att man kan reglera tempot. Noggrannhet i hörnpasseringarna och hästen ställd runt innerskänkel med stöd på yttertygel, påminner Anna.
– Övergångar är också rörelser som är nyttiga i ambitionen att rida hästen rak. Börja enkelt med trav längs långsidan, skritt genom hörnet, trav några steg och sedan skritt igen genom nästa hörn.

Viktigt är att aldrig pressa hästen genom något den har svårt för.
–Om den exempelvis inte vill eller kan göra sluta åt något håll, gör en skänkelvikning i stället. Sidförflyttningen och takten hittar den bit för bit. Plötsligt förstår hästen vad som är viktigt för stunden, vad det är vi vill att den ska göra.

En bra metod för att få hästen att spåra är att rida svag öppna på långsidan, i alla gångarter.
–Rätta framdelen på bakdelen, en av grundprinciperna i dressyr.

Det sitter en väldigt bra gratistränare i den där spegeln.

Men för att överhuvudtaget kunna arbeta med hästen måste den vara i balans.
– Balansen är grunden, inte enbart för att få höga dressyrpoäng utan för att hästen ska kunna utföra rörelserna på bästa sätt.

Hur det står till med balansen kan du testa genom att rida förvänd galopp.
– Den rörelsen är väldigt avslöjande. Och samtidigt bra att öva på, med en mild serpentin från långsidan till kvartslinjen och tillbaka till långsidan först, så det inte blir för mycket i inledningen.

Upprepa halvhalterna

Och så var det halvhalter.
– Halvhalter, halvhalter, halvhalter, upprepa, upprepa, upprepa. Att räta upp sig, få säte, förhållningar, drivning och tygellättnad i samverkan. Och då menar jag inte att ta och släppa på tygeln, utan hitta mjukheten i arbetet. Då kan du få återbalans med bakvikt, med energi framåt och vinklade bakben.
– Det gäller här att se upp så att du inte ”kompensationsrider”, det vill säga ger för stora hjälper så hästen överreagerar och svänger hit och dit. Som jag sa tidigare, du måste ge hästen förutsättningar att klara av att göra det du begär.

Om känslan av att arbetet med hästen inte går så bra infinner sig gäller det att börja fundera, säger Anna.
– Ger jag hästen fel signaler? Eller för extrema signaler? ”Säger” jag saker som jag inte borde? Kanske ska jag börja med att rida rakt framför spegeln, göra halt och studera: sitter jag rakt på hästen, är stig-lädren lika långa, står hästen rakt?

Rid ut regelbundet

Arbetet på ridbanan är viktigt men Anna rekommenderar  absolut att rida ut regelbundet.
– Gör man det brukar det fungera väldigt bra och dessutom ger det en trivsam samvaro med hästen.
– Jag tror inte att hästen tycker det är tråkigt med dressyr. Gör den det kan det vara något fel på upplägget, den kan ha ont, eller så passar den helt enkelt inte för dressyr.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 9/2022.