”Han såg ut att lägga all sin kraft bakom varje slag”

Arg. Det är dagens underdrift. Att under pågående Beerbaumgate behöva se ännu en legendarisk världsryttare med flera OS-medaljer bete sig riktigt illa mot en häst blev för mycket.

Det är klart att det förekommer fusk och manipulering inom ridsporten. Men det är sällan det går att bevisa. I fallen med den tyske hoppryttaren Ludger Beerbaum och Nya Zeelands fälttävlansryttare Mark Todd finns det bevis i form av filmer — filmer jag inte blev direkt förvånad över när jag först fick höra talas om dem.

Och snabbt kom insikten; det är inte första gången han gör så här…

Ilskan kom sedan. I Todds fall när jag tittade på filmen, hur han såg ut att lägga all sin kraft bakom varje slag, att grenen var lång och smal så att slagen blev som pisksnärtar. Och snabbt kom insikten; det är inte första gången han gör så här…

Det positiva i Toddgate är att han pudlade direkt, bad om ursäkt — och framför allt — erkände att han hade gjort fel.

Beerbaum däremot driver ihärdigt att han INTE har gjort något fel. Varje artikel om fallet vid denna tidnings pressläggning innehåller olika krumbukter från Beerbaum som alla tyder på en total tondövhet för omvärldens signaler.

Det är inte enbart smått fanatiska djurrättsaktivister som fördömer det som syntes på filmen, när en häst som det menas att Beerbaum red slogs på benen av en medhjälpare över hinder. Det är stora delar av ridsportvärlden som buar. Beerbaum hade kunnat hantera detta på så många andra, värdigare sätt — han kunde till exempel har gjort som Todd.

De långsamma generationsväxlingarna i ridsporten är härliga på många sätt, men de här båda fallen är exempel på baksidan. Det är ett rimligt antagande att de båda männen inte ”kom på” de här metoderna vid tillfället när de filmades, utan att det är något de har med sig från sina karriärer. Idoliserade stjärnor kan — tydligen — hålla på med tvivelaktigheter i decennier utan att någon säger emot, utan att någon stoppar dem. De har auktoritet, de kan påverka regeländringar, fans och personal i årtionden.

För att nå dit Beerbaum och Todd har gjort krävs det mer känsla och kunskap än spörapp.

Till sist: Både Beerbaum och Todd är fantastiskt skickliga ryttare som har betytt mycket för ridsporten i sina hemländer. De här skandalerna ger visserligen en dålig smak i munnen och leder till funderingar om vilka metoder de har använt för att ta sig till toppen. Samtidigt vet alla som håller på med hästar att det inte går att slå hästar till framgång. För att nå dit Beerbaum och Todd har gjort krävs det mer känsla och kunskap än spörapp. Och det är det sista som gör mig riktigt arg — att de inte har använt sin känsla för hästar, sin ridskicklighet och sin erfarenhet i stället för metoderna på filmerna.

Nu återstår att se om det blir några konsekvenser för de båda.

Publik på plats
Ett bruksprov inför publik. Så många som har längtat efter detta. Webb-tv är kanon på många sätt, men nog vill vi vara med i verkligheten också.

De tyska reglerna
Att touchieren — eller beröring på svenska — är tillåtet
i Tyskland. Hur är det möjligt att tyska ridsportförbundet har kvar detta med dagens krav på hästvälfärd? Gör om, gör rätt!

Detta är en krönika – en personligt skriven text. Åsikterna är skribentens egna. Krönikan publicerades första gången i Ridsport nummer 3/2022.