Hästtandläkarna visar vägen framåt

Det finns en växande skara veterinärer som har vidareutbildat sig på hästens tänder och munhåla. Inom deras internationella nätverk NCED (Nordic College of Equine Dentistry) finns flera arbetsgrupper, och en av dem har fokus på bett- och tygelrelaterade välfärdsproblem hos sporthästar. 

Gruppen hade nyligen ett diskussions-möte i Bryssel där sex länder var representerade. Flera svenskar var med, bland dem Tove Särkinen på Mälaren Hästklinik.

– Det blev en givande heldag med många diskussioner, berättar Tove Särkinen. Vi pratade bland annat om hur vi ska komma bort från förbud och i stället presentera lyftande synpunkter på åtgärder. 

Vill inte ha kandarförbud

– Många önskar säkert ett kandarförbud, flera i gruppen var för ett sådant. Men vi kom ändå fram till att vi hellre vill försöka få ryttare, hästägare och domare att inse att vi tillsammans kan skapa en förändring till det bättre. Att förbjuda saker kommer inte vara rätt väg att gå.

Inför mötet hade ett diskussionsunderlag tagits fram med tre punkter:

1. Ryttare/kusk/tränare. Vilka hjälper som används och hur kommunikationen med hästen sker.

2. Huvudlag, bett och tyglar. Vilken roll som bettens utformning har.

3. Hästen. Hela munhålans status och de faktorer som påverkar den.

– Vi började med att gå igenom den forskning som finns, både aktuella artiklar och äldre, så att vi fick en sammanfattning av vad som finns publicerat kring utrustningsrelaterade skador. Sedan redogjorde Christine Levring för sitt system att passa in lämpligt bett till hästen i samband med att hon gör en munhåleundersökning, säger Tove Särkinen.

– Alla var överens om att det är så här vi måste arbeta framöver, det är veterinären med kunskap om munhålan som är bäst lämpad att prova ut bett.  

Munhålan avgör bettet

Bettets längd, tjocklek och andra egenskaper måste sättas i relation till vad hästen har för storlek på munnen, hur gommen är utformad, om hästen har över- eller underbett och eventuella gamla skador och ärrbildningar. 

– Vilken slags bett som passar bäst beror helt på hur hästen ser ut i munnen och den individuella anatomin. Vissa hästar har gamla skador som kan påverka och där behövs ett bett som kan avlasta till exempel en påbyggnad på lanerna. Här kan vi hjälpa hästägaren att göra rätt val.

– Det   allra   bästa  är  att  även kunna se hästen i arbete inför munhåleundersökning och betselutprovning, antingen på plats inför veterinären eller på en film, säger Tove Särkinen.  

De danska veterinärerna Mette Aarup och Heidi Nielsen presenterade tillpassning av huvudlag. De två har skrivit den nyutkomna ”Bogen om tænder, bid og trenser” som samlar senaste fakta i dessa ämnen och riktar sig till hästägare. Heidi Nielsen har även tagit fram ett huvudlag kallat Gentle Bridle, som inte utövar tryck på känsliga punkter i hästens ansikte. Det är annorlunda mot de traditionella på flera sätt, bland annat är nosgrimman bara halv – det saknas rem under hästens käke.

Handen är viktigast

Men oavsett hur väl bett och huvudlag är anpassat till hästen, är det kommunikationen mellan hand och tygel eller töm som avgör vilken verkan allt får i munhålan och på huvudet.

– Framtidens träning och tävling behöver utgå från att vi inte behöver inverka på samma sätt som vi gör i dag. Här finns mycket att lära, ett annat tänk att ta till sig, och det pratade vi mycket om.

– Vi behöver främja träningsmetoder som underlättar inlärningen och vi kommer att behöva kommunicera mer med beteendevetare, etologer och tränare som jobbar med positiv förstärkning. Vi har ett bra exempel i den doktorsavhandling som Marie Eisersiö gjort på SLU. Där visar hon att kraften i tygelspänningen kan halveras genom tillämpning av positiv förstärkning.

Utbildningsmaterial

Som helhet är Tove Särkinen nöjd med dagen.

– Vi hade många livliga och givande diskussioner. Målsättningen var att komma fram till någon form av konsensus för det gemensamma målet att öka hästvälfärden genom att minska antalet utrustningsrelaterade munhåleskador, och öka kunskapen hos alla i hästbranschen. Det kändes väldigt bra att vi hade en samsyn trots att vi kommer från olika länder, med olika ingång och erfarenheter.

Den här arbetsgruppen ska nu gå vidare med att bland annat sätta samman utbildningsmaterial som riktar sig till veterinärkåren, djurägare, domare samt ridsport- och travorganisationer. Materialet ska vara baserat på ett vetenskapligt underlag och presenteras på ett lättförståeligt sätt. 

– Vi vill kunna påverka längs hela linjen, från ridskolans elever och genom hela hästbranschen upp till myndigheter. Här måste vi verkligen tänka till för att nå ut, och fundera ut hur vi gör detta på bästa sätt för varje målgrupp. Vi kommer bland annat att använda oss av sociala medier.

– Tiden är mogen för en förändring och det känns lovande att så många är engagerade. Alla vill arbeta mot förbättrad munhälsa och ökad hästvälfärd.

Läs mer!

Studien Straight from the horse’s mouth – what we can learn about rein tension by observing horse behaviour, presenterades i en artikel i Ridsport nr 1/2024.

Bogen om taender, bid og trenser finns än så länge bara på danska. Läs mer om den här.

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 8/2025.