Hur rättfärdigar vi framtidens hästsport?

Det är snart ej tillåtet med djur på cirkus och zoo. Striktare regler införs för lantbruksdjur, husdjur och jakt. Vad är det då som rättfärdigar att använda hästen i sporten framöver? Det känns som det är nu eller aldrig. Vi behöver lägga i en växel till för att behålla det vi har. 

Med enorm entusiasm har jag genom åren fått se det mesta inom rid-och kör-sport. Tack vare mitt jobb och mina döttrar så far vi fram på tammetusan det mesta. Vi har ett stort kontaktnät i branschen och vi ser allt! Bokstavligen allt längs med vägen, bakom kulisserna och på den så kallade scenen i tävlings- och träningsammanhang. Mycket är bra, men långt ifrån allt, vi gör många fel själva, men vi vill väl. 

Nu är jag rädd att sporten tas ifrån oss om vi inte tillsammans ser över det som fallerar i gemene mans ögon. 

Hur kan vi då göra rätt för bästa hästvälfärd? I stället för att hästfolket ska gnälla om små detaljer och slå knivar i ryggen på varann för petitesser behövs lösningar. Gärna över landsgränserna, för i hästbubblan ingår många nationer. Många samverkar redan på ett bra sätt medan några tyvärr normaliserar djurplågeri. Det är samhället utanför hästbubblan vi behöver övertyga att sporten vi utövar är kul för hästen, att hästen har roligt och mår bra av det vi gör. 

För vem är det kul?

En fråga man kan ställa sig som mäter hur vi agerar: För vem är det kul? Är det kul för hästen med en terrängbana som suger musten ur den? Är det kul för fölet att trava bland tallrikar och bestick på en auktion? Är det kul för dressyrhästen att pumpa svett i en alltför kort form med trängd strupe i flera diagonala slutor för att ryttaren ska hitta sin perfekta balans?  Är det kul för hopphästen att galoppera fyrtakt utåtställd i omhoppningsvängar? Är det kul att vara körhäst i par till hög musik av E-type och svänga snävt mellan koner? Är det kul att skena på en strand och trampa igenom kotorna i den djupa sanden? På vems bekostnad är det kul? 

Den dagen vi med gott samvete kan säga att vi handhar hästar med god säkerhet, med ett respektfullt horsemanship, väl tränade med en mätbar genomtänkt metod de inte far illa av; den dagen är vi i mål och kan njuta av ett världsledande varumärke – svensk sund hästvälfärd.   

Om inte, spricker bubblan och denna fantastiska hästsport som engagerar ung som äldre kan vara ett minne blott. 

Kroka arm nu och hjälp varandra att utveckla ridsporten i rätt riktning!  

Detta är en krönika – en personligt skriven text. Åsikterna är skribentens egna. Krönikan publicerades första gången i Ridsport nummer 18/2023.