Sverige
13 maj 19:39
Ridsportplus

Idrottsforskaren: ”Förbundet vill inte se de fel som har begåtts”

Sexuella övergreppI en ny rapport, där tio idrottsförbunds arbete mot sexuella övergrepp granskats, sticker Svenska Ridsportförbundet ut med sitt sätt att jobba - på ett positivt sätt. Men förbundets hantering efter den uppmärksammade P1 dokumentären nyligen får hård kritik och ses som ett riktigt bottennapp, enligt Susanne Johansson, som är forskare vid Gymnastik- och Idrottshögskolan, GIH och även ansvarig för rapporten.

Idrottsforskaren: ”Förbundet vill inte se de fel som har begåtts”
Susanne Johansson tror att det går att göra mer mot sexuella övergrepp i svensk idrott. Foto: Marcus Syvertsen

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du två möjligheter:

Redan prenumerant?

Prenumerera på Ridsport

I den nysläppta radiodokumentären Hästkarlar och stalltjejer redovisas flera fall där Svenska Ridsportförbundet trots signaler om misstänkta trakasserier och övergrepp har låtit vederbörande fortsätta hålla träningar och anlitas av förbundet på olika sätt.

Ett par dagar efter att miniserien i tre delar kommit ut publicerade Ridsportförbundet ett uttalande på sin sajt där det bland annat slogs fast att ”Dessa allvarliga samhällsproblem förekommer dessvärre på alla platser där vi människor befinner oss. Det går dock att minska genom riktade insatser och det är någonting som Svenska Ridsportförbundet har lagt mycket resurser på över tid”.

-Jag reagerade verkligen på förbundets uttalande efter dokumentären. Inte någonstans inser eller medger man misstag och med det visar man som förbund inte heller empati för de som utsatts, säger Susanne Johansson, forskare vid Gymnastik- och Idrottshögskolan (GIH) som nyligen presenterat en ny rapport om hur idrottsförbund i Sverige arbetar med frågorna kring sexuella övergrepp.

Valde fel väg

I rapporten stack Ridsportförbundet ut i positiv bemärkelse, men agerandet efter dokumentären, går i en helt annan riktning tycker Susanne Johansson.

Fakta

Om rapporten

Riksidrottsförbundet är beställare till rapporten och Susanne Johansson har undersökt om, och hur, de tio största barn- och ungdomsidrotterna förebygger sexuella övergrepp. Det innefattar ”ovälkomna, kränkande sexuella handlingar, antingen utan samtycke eller med manipulerat samtycke”. Förbunden som är med i undersökningen står tillsammans för över 80 procent av barn- och ungdomsverksamheten i svensk idrottsrörelse.

– Det kan handla om komplicerade fall svåra att ta ställning i, men som förbund måste man visa förståelse för unga personer i beroendeställning. Ridsportförbundet säger sig vilja få bukt med problemen, men tycks ändå inte vilja medge eventuella fel som har begåtts. Och hur ska man då kunna bli av med problemen? Jag tycker också det är konstigt inte de inte nämner dokumentären i sitt uttalande, det borde ligga i förbundets intresse att ta tillfället att synliggöra detta och vara med och lyfta de här sakfrågorna på ett självkritiskt sätt istället för att försöka släta över det hela, säger Susanne Johansson som anser att uttalandet i pressmeddelandet går stick i stäv med vad förbundet utger sig jobba för.

I den rapport som Susanne Johansson presenterade 2021– där hon undersökt de tio största idrottsförbundens arbete mot sexuella övergrepp, trakasserier och utnyttjande mot barn och ungdomar- fick många förbund underkänt. Ridsportförbundet däremot utmärkte sig på ett positivt sätt.

– Där verkar Ridsportförbundet ha haft högre prioritet på trygg idrott jämfört med många andra förbund de senaste åren. Samtidigt är det väldigt många som nästan inte gjort någonting alls. Så om Ridsportförbundet är relativt bra kan det också bero på att de andra är så dåliga, konstaterar Susanne Johansson.

”Det finns verktyg att ta till”

A09i9841-copy
Susanne Johansson är högskolelektor i idrottsvetenskap med inriktning på sport management på Gymnastik och idrottshögskolan. I sin forskning undersöker hon sexuella övergrepp, trakasserier och utnyttjande inom idrotten. Hon undervisar på Gymnastik och idrottshögskolan och föreläser även om sina forskningsområden. Foto: Marcus Syvertsen

Hon intervjuade nyckelpersoner och granskade webbplatser och styrdokument för att få en bild av vad förbunden gör för att unga ryttare, friidrottare, simmare, gymnaster, basket-, fotbolls-, handbolls-, innebandy-, tennis- och hockeyspelare ska känna sig trygga på sina respektive arenor när de idrottar. Och hon såg att Ridsportförbundet redovisar fler konkreta åtgärder än de flesta andra förbunden.
– Det finns verktyg att ta till, inte minst när det handlar om disciplinärenden. Inget av de andra förbunden har skrivit in värdegrunden i sina stadgar till exempel, konstaterar hon.

”Ridsportförbundet vill ha relativt mycket kontroll”

Ridsportförbundets webbplats har mycket material och underlag till utbildningar för att hålla stallmiljön fri från sexuella trakasserier, mobbning och övergrepp. Där finns kontaktuppgifter till  ”medlemsombudsmannen”, dit man kan vända sig för att få hjälp vid konflikter och trakasserier. Funktionen bemannas av personal vid Ridsportförbundets kansli. Via webbplatsen går det också att nå disciplinnämnden.
– Min uppfattning är att Ridsportförbundet vill ha relativt mycket kontroll och gärna ser att man rapporterar övergrepp till förbundet, snarare än till den lokala nivån.  Det finns för- och nackdelar med båda alternativen. Förbunden har kanske mer resurser än distrikt och föreningar. Samtidigt behöver ju åtgärderna vara nära verksamheten, säger Susanne Johansson.

Att erkänna att barn och ungdomar faktiskt utsätts för sexuella övergrepp i stallen, på nätet, i simhallar och i bollsporternas omklädningsrum, borde vara alla idrottsförbunds prio, enligt forskaren.
– Allvarliga sexualbrott är en fråga för polisen. Det är extremfall och inte den vanligaste typen av problem. Men olämpliga beteenden, det är sådant som händer hela tiden. Där är det svårare att agera, för vad är rätt och fel? Vad har ridskola, ledare och chefer för ansvar och hur tillämpas värdegrunden i konkreta fall?

Fakta

Susanne Johanssons 5 råd till idrottsrörelsen:

  1. Erkänn sexuella övergrepp som förekommande problem inom idrotten.
  2. Tydliggör problembilden.
  3. Utse ansvariga funktioner och personer.
  4. Förändra normer och arbetssätt.
  5. Utveckla åtgärder.

Tidigare avhandling

Susanne Johansson disputerade år 2017 med sin avhandling ”Sexuella relationer mellan idrottsaktiva och tränare. Kärlek, samtycke och sexuellt utnyttjande”. Närmare 500 slumpmässing utvalda idrottsaktiva 25-åringar svarade på en enkät. 5,5 procent hade blivit utsatta för sexuella trakasserier eller utnyttjande av tränare.

Lönar sig inte att lyfta frågorna

Susanne Johansson tror att idrotten drar sig för att ta upp frågor runt övergrepp och kränkningar mot barn för att inte skrämma upp folk.
– Ingen idrott vill ha en tystnadskultur men förbunden är ännu inte helt beredda att bryta mot normen eftersom det innebär en risk. Om man börjar synliggöra problemen kan det också leda till oro och rädsla. Idag lönar det sig på sätt och vis att inte lyfta de här frågorna.

Arbetet mot övergrepp hänger ofta på att det finns eldsjälar som brinner för frågorna, kanske på grund av att de själva har varit drabbade eller känner någon som varit utsatt, säger hon och lyfter även de känslor av skam och skuld som ofta tynger och tystar dem som blivit utnyttjade. De lägger skulden på sig själva.
–  Och det finns en rädsla för att inte bli trodd. Det är ett stort steg att göra en formell anmälan. Man gör sig obekväm och riskerar ganska mycket.

Men går sexuella övergrepp att stoppa?
– Sexuella övergrepp kommer alltid att förekomma inom idrotten. Men vi kan bli bättre på att förebygga och ta hand om situationen när det väl händer. Och vi ska förstås ha en nollvision, säger Susanne Johansson.

– Men för att nå dit är steg ett att sluta släta över. Ridsportförbundet borde ha agerat annorlunda och tagit chansen att visa stöd för de utsatta, synliggöra problem och skapa samtal i samband med dokumentärerna i Sveriges Radio, säger hon.

Fakta

Ur rapporten:

”I dagsläget uppfattas sexuella övergrepp inom idrotten ofta som ett individuellt problem; enstaka, sällsynta fall orsakade av speciella, avvikande individer. Responsen blir därför att söka enskilda syndabockar som orsak till strukturella brister och systemfel. Förövare är givetvis ytterst skyldiga till sina handlingar, men sexuella övergrepp möjliggörs i regel genom flera led av organisatoriska och systematiska brister där ledare och vuxna inte tagit ansvar att skydda utsatta personer.”

”Ansvaret att bryta tystnadskulturen bör inte läggas på utsatta barn och unga, utan på vuxna med omsorgsskyldighet för barn och unga. För att främja rapportering och transparens inom idrotten och för att på sikt utveckla en samtalskultur krävs systematiskt arbete och kollektivt ansvar.”

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 7/2022.

Så arbetar Ridsport

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

BESTÄLL NU

Köp Ridsport Komplett från 99 kr i månaden
Hingstar Online

Just nu 95 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar

Ridsport digital

79:- i månaden